Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljusstrålarnas gång - Ljusets brytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
814
LJUSET.
Totalreflexion och partiell reflexion. Om man låter en ljusstråle tränga från luft
in i ett tätare medium samt därvid förändrar infallsvinkeln från 0°till 90°, så kommer
brytningsvinkeln att förändras från 0° till en högsta gräns, den s. k. brytningsgränsen, en
vinkel g som är mindre än 90° och som enligt brytningslagen bestämmes så, att
sm 90 $
–––- = n, där n betecknar mediets brytningsindex mot luft. Eftersom sin 90° = 1,
sin g
få vi således, att för brytningsgränsen gäller sambandet: sin g = — För luft—glas är
n
2 3
sin g = 7 = 0.667 och således g = 42°, för luft—vatten är sin g = - = 0.75 och
så-således g = 48.5°.
Då det är omöjligt att få någon stråle att tränga in med större brytningsvinkel än
90°, blir det alltså omöjligt för någon stråle att inifrån mediet tränga ut genom
gränsytan, ifall den med normalen bildar större vinkel än brytningsgränsen. En sådan stråle,
som således ej kan tränga ut ur det tätare mediet, måste reflekteras mot gränsytan.
För att bättre förstå dessa förhållanden bör man taga hänsyn till två viktiga
omständigheter, som redan omnämnas av Vitello i
dennes Optik. Den ena är, att en ljusstråle,
som tränger in ifrån ett medium
till ett annat, samtidigt även
speglas i gränsytan (se fig. 691), varigenom
s. k. partiell reflexion uppstår. Den andra
omständigheten är, att en ljusstråle alltid
efter speglingen eller brytningen
något försvagas.
I vår tid, sedan man, så som vi längre
fram skola se, lärt sig att bestämma
strålnings-energien eller det s. k. ljusflödet hos en
ljusstråle, har man kunnat ytterligare klarlägga dessa
bägge omständigheter. Vid den samtidiga speg-
lingen och brytningen vid en gränsyta mellan två genomskinliga media uppdelas den
ursprungliga ljusstrålen i två, vilkas sammanlagda ljusflöde är lika med den
ursprungliga strålens ljusflöde. De efter uppdelningen uppkomna bägge strålarna måste därför
bägge vara svagare än den ursprungliga strålen, men inbördes äga de icke heller samma
ljusflöde (som i så fall skulle vara hälften av den ursprungliga), utan proportionen
mellan deras båda ljusflöden ändras med infallsvinkeln. Gå ljusstrålarna från det
tätare mediet till det tunnare, har den genomgående strålen största ljusflödet och den
Fig. 691. En ljusstråle både speglas och
bry tes vid gränsytan mellan två
genomskinliga ämnen.
Fig. 692. Totalreflexion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
