Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljusstrålarnas gång - Ljusets hastighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
804
LJUSET.
ställningen till den andra, kommer ljusglimten att oberoende av spegelns vridning hela
tiden synas i denna riktning. Vore den konkava spegeln C icke sådan som vi här förutsatt,
nämligen sådan att en ljusstråle, som från spegeln R träffar densamma, återkastas i sin
egen riktning, så skulle den icke heller efter speglingen ha en av spegelns rotation
oberoende riktning, utan under varje ljusglimt skulle ljuset svepa fram inom ett visst område,
och ögat skulle se en kort glimt av springans rörliga spegelbild.
Vi ha i det föregående tänkt på endast en ljusstråle kommande från springan S
och denna enda stråles speglingar, men i själva verket sänder ljuskällan genom denna
Fig. 683. Foucaults metod; strålarnas gång fram och åter, då den vridbara spegeln R fasthålles i
vartdera ytterläget.
springa ett helt knippe av ljusstrålar i form av en tunn kil, och dessa kunna icke alla utan
vidare bringas att speglas tillbaka i sin ursprungliga riktning, och de kunna således icke
heller utan vidare tänkas giva ett efter speglingen stillastående knippe. För att
uppnå detta använde Foucault det konstgreppet, att han insköt en lins mellan den fasta och
den roterande spegeln, så avpassad, att den samlade de från springan utgående
ljusstrålarna till en skarp, lysande linje på själva ytan av den fasta spegeln C. Detta samlade
ljusknippe återspeglas då samma väg som det kommit, och efter genomgång av linsen och
spegling mot den roterande spegeln återförenas strålarna i springan S, åtminstone sker
detta delvis; en annan del speglas mot spegelglasskivan, och ett stycke ifrån denna kan
man på en skärm eller i en okularmikrometer uppfånga en lysande bild av springan.
Denna bild ligger då stilla, även om man inställer spegeln R i olika ställningar runt dess
axel.
Vid oavbruten rotation av spegeln R ställer sig förhållandet något annorlunda,
emedan ljuset behöver tid för att från spegeln R gå till spegeln C och därifrån
tillbaka till spegeln R. Under denna korta tid hinner nämligen spegeln vrida sig en viss
vinkel, varför ljusstrålarna vid återgången till spegelglasskivan från R komma att följa
en annan väg än då de inföllo från springan £ mot spegeln R. Följden härav blir, att
springans lysande bild icke längre återkastas från spegelglasskivan till samma ställe som
förut, utan bilden synes något förskjuten åt sidan. Ar avståndet från springan till den
roterande spegeln a, så utgör denna sträcka radie i den cirkel, utefter vilken springans bild
förskjutes i förhållande till springan själv. Gör spegeln n varv i sekunden och flyttar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
