- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
782

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Termodynamik - Termodynamikens tredje huvudsats

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

782

VÄRMET.

tecken. Den egentliga kurvan är i figuren betecknad med II, men med hänsyn till att
alla grundämnena icke kunna få plats har kurvans övre del även återgivits med
beteckningen III, varvid på II upptagits bly (Pb), silver (Ag), kaliumklorid (KCl), zink (Zn),
natriumklorid (NaCl), koppar (Cu), aluminium (Al), fluorkalk (CaF2) och kol (C), och på
övre grenen III ha upptagits tallium (TI), jod (J), kadmium (Cd), natrium (Na) och
brom-kalium (KBr). På gren III äro även upptagna värden för kvicksilver (Hg), men dessa
härröra från äldre, mindre tillförlitliga bestämningar. På Leydenlaboratoriet ha
Kamer-lingh Onnes och Holst företagit en mycket omsorgsfull bestämning av kvicksilvrets
atomvärde vid olika temperaturer, varvid rätt stora avvikelser från Debyes kurva
konstaterats. För att även på kurvans nedre del undvika för stor hopgyttring av punkterna
har denna återgivits i ytterligare fem exemplar, betecknade med I och förskjutna åt
höger efter temperaturskalan, så att de i stället för att gå ned till skaldelen 0 gå ned till
resp. 0.2, 0.4, 0.6, 0.8 och l.o. Utefter den lodräta axeln angives värdet på specifika
värmet (cr) och utefter den vågräta axeln temperaturmåttet. Detta temperaturmått är
något olika för varje grundämne och utgöres av absoluta temperaturen T dividerad med
den för varje grundämne karakteristiska konstanten 0, av oss omnämnd här ovan.
Värdet på 0 angives i följande tablå:

Ämne *9

Bly (Pb)................................. 88

Tallium (Tl)............................ 96

Kvicksilver (Hg)......................... 97

Jod (J) . . . . ‘......................106

Kadmium (Cd).............................168

Natrium (Na) . . . ......................172

Bromkalium (KBr)........................177

Silver (Ag)..............................215

Kalcium (Ca)............................226

Ämne 0

Kaliumklorid (KC1)........................230

Zink (Zn).................................235

Natriumklorid (NaCl)..................... 281

Koppar (Cu)...............................315

Aluminium (Al)............................398

Järn (Fe).................................453

Fluorkalk (CaF2)..........................474

Svaveljärn (FeS2).........................645

Kol (C)..................................1 860

Enligt den Einsteinska formeln skulle atomvärdet i närheten av absoluta
nollpunkten sjunka mycket hastigt. Enligt Debyes formel avtager icke atomvärdet så hastigt
utan i proportion till T3, så att om temperaturen halveras, så sjunker atomvärdet till % av
sitt värde. Denna s. k. T3-lag har visat sig stå i bästa överensstämmelse med erfarenheten,
så att materians värmeegenskaper vid låga temperaturer fullt ut kännetecknas av denna
T3-lag. Vid växande temperaturer stiger den Debyeska kurvan i förstone ganska raskt,
men vid högre temperaturer sker tillväxten däremot ganska långsamt. Av fig. 656
synes att värdet på atomvärmet långsamt närmar sig 6, vilket således visar, att
Dulong-Petits regel i någon mån innefattas i dessa moderna undersökningars resultat.
En noggrannare undersökning i anslutning till Debyes teori visar dock, att atomvärmet
vid tillräckligt höga temparaturer kan förväntas väsentligt överskrida det
Dulong-Petitska värdet, något som även i några fall visat sig överensstämma med observationer.

Absoluta nollpunktens oåtkonilighet. Den formulering som genom Planck givits åt
termodynamikens tredje huvudsats är visserligen synnerligen enkel, men dock till sin
utformning väsentligt olika de gängse formuleringarna av termodynamikens bägge
föregående huvudsatser. Dessa bägge, den första och andra huvudsatsen, kunna ju lakoniskt
formuleras sålunda:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:08:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0794.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free