Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Termodynamik - Termodynamikens andra huvudsats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
770
VÄRMET.
»På den fysiska vetenskapens nuvarande stadium uppväckesen fråga av
utomordentligt intresse: Finnes det någon princip enligt vilken man kan grunda en absolut
temperaturskala? Det synes mig att Carnots teori för värmets motorarbete sätter oss i
stånd att giva ett jakande svar.» Detta svar formulerar Thomson sålunda:
»Den karakteristiska egenskapen hos den skala som jag nu föreslår Ar att alla grader
få samma värde; det vill säga att en värmeenhet som vid temperaturen T° på denna skala
övergår från en kropp A till en kropp B, vars temperatur är (T — 1)°, skall giva samma
mekaniska effekt oberoende av T. Detta kan rättvisligen kallas en absolut skala,
eftersom dess karaktär är fullständigt oberoende av egenskaperna hos någon speciell
substans.»
Det visar sig emellertid i anslutning till Carnotfunktionens talvärden att en sådan
absolut temperaturskala vid jämförelse med den vanliga hundradelade
termometerskalan måste få en synnerligen olikformig gradering med skaldelarnas storlek mindre och
mindre ju högre temperaturen är. Tack vare en av Joule gjord upptäckt övergav Thomson
emellertid detta projekt för att i stället föreslå den nu allmänt accepterade absoluta
temperaturskalan, vilken av oss tidigare gjorts till föremål för behandling (se sid. 635).
Den upptäckt Joule i ett den 9 december 1848 daterat brev meddelade Thomson var, att
Carnotfunktionen är i det närmaste proportionell mot temperaturen, ifall denna mätes
rån — 273° C. Detta kunna vi omedelbart se i anslutning till Clapeyrons tabell, ty vi få
Temperatur Temperatur + 273" Relativa temperaturvärden
35°.5 308°.5 308.5 308.5 “ 1
78c.8 351°.8 351.8 308.5 “ L14
100° 373°.O 373.0 308.5 ~ h21
156°.8 429°.8 429.8 308.5 “ 1,39
Visserligen är överensstämmelsen mellan temperaturens relativvärden i
ovanstående tabell och Carnotfunktionens relativvärden i Clapeyrons tabell icke fullkomlig
men dock tillräcklig att giva stöd åt Joules förmodan. Thomson tog fasta på detta och
uppställde ett nytt förslag till absolut temperaturskala, den s. k. Kélvinskalan, som han
definierade så, att den så nära som möjligt ansluter sig till gastermometerns vanliga
skala. Eftersom skaldelarna i hans första förslag, då samma värmemängd höjer
temperaturen en skaldel överallt på skalan, stå i omvänd proportion till Carnotfunktionen,
stå de också i omvänd proportion till temperaturen räknad från — 273° C. Om man därför,
i stället för samma värme mängd vid varje skaldel, tager en värmemängd som står i
proportion till temperaturen själv, så bli i stället skaldelarna vid gastermometerns gradering
inbördes lika, och likaså få dessa olika stora värmemängder samma motoriska
nyttovärde. Vi kunna därför uppställa följande definition av den så avpassade
termodynamiska temperaturskalan eller Kélvinskalan:
Vid den absoluta t e m p e r a t u r s k a 1 a n eller Kélvinskalan
är temperaturen proportionell mot den värmemängd som
behöves för att vid ifrågavarande temperatur och med
en grads t e m p e r a t u r f a 11 alstra ett för alla temperaturer
gemensamt motorarbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
