Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Termodynamik - Termodynamikens första huvudsats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERMODYNAMIK. TERMODYNAMIKENS FÖRSTA HUVUDSATS.
765
niska ekvivalent. Dessa undersökningar publicerade han år 1843 uti avhandlingen On
the caloric Effect of Magneto-Electricity and on the mechanical Value of Heat (Om
magneto-elektricitetens värmeverkan och om värmets mekaniska värde).
Dessa Joules undersökningar utfördes så, att han med en vev satte i gång en mellan
magneter rörlig spole, som därvid tjänstgjorde som generator för alstring av
induktions-strömmar; dessa strömmar lät han gå genom samma ledning som strömmen från ett
batteri, och han konstaterade, att han kunde öka eller minska den värmemängd som
motsvarade ett visst zinkförbruk, varav han drog följande märkliga slutsats:
»Vi hava därför i magnetoelektriciteten ett medel som möjliggör att på mekanisk
väg tillintetgöra eller alstra värme.»
’Sedan han dragit denna slutsats, söker han finna ekvivalensen mellan värme och
mekanisk verkan och begagnar sig därvid av den goda idén att i stället för att för hand
veva apparaten driva den med samma hastighet medelst två långsamt fallande lod.
Först anpassade han till detta ändamål två vikter, som räckte till att enbart övervinna
friktionen, när generatorströmmen var avbruten. Därpå avpassade han den ytterligare
viktbelastning som behövdes för att bibehålla rotationshastigheten, när strömmen
slöts. Som resultat fick Joule, att 419 pund måste falla 2 meter för att uppvärma 1 pund
vatten 1° Fahrenheit, vilket omräknat i kilogrammeter per kilogramkalori giver värdet
459.6, som således utgör värdet på värmets mekaniska ekvivalent.
Joule sökte även direkt omsätta mekanisk verkan i värme på så sätt, att han medelst
tryck tvang vatten att strömma i fina rör, som därvid uppvärmdes. Den på detta sätt
bestämda ekvivalenten fick han till 770 fotpund per Fahrenheitsgrad uppvärmning av 1
pund vatten, motsvarande 424.6 kgm/Cal.
I slutorden till denna sin avhandling säger Joule: »Jag skall icke förlora någon tid
med att upprepa och utvidga dessa experiment i tillfredsställelsen att naturens stora krafter
genom skaparens försorg äro oförstörbara och att varhelst mekanisk kraft utvecklas
en exakt ekvivalent värmemängd alltid uppstår.»
Denna föresats blev Joule även trogen, och han lyckades på en mängd olika sätt
påvisa riktigheten av uppfattningen om en exakt ekvivalens vid energiförvandlingarna.
I en 1845 publicerad avhandling »Om temperaturändringar vid gasers förtunning
och förtätning» tager han itu med energiförhållandena vid gasers adiabatiska
tillståndsförändring och giver den slutgiltiga behandlingen av det problem som sedan det
pneu-matiska elddonets upptäckt sysselsatt Laplace, Gay-Lussac, Poisson, Clement,
Desormes m. fl. Joule visar medelst kalorimetrisk mätning att om luft förtätas till 22
atm och därpå får strömma in i en annan lika stor, tom behållare, vilken jämte
luftbehållaren nedsatts i kalorimetern, så kommer sluttemperaturen att vara densamma som
begynnelsetemperaturen. Om däremot de bägge behållarna nedsättas i var sin
kalorimeter, så visar den förra en temperaturminskning av 2.3 6° omedelbart efter
utström-ningen, medan den senare visar en temperaturstegring av 2.3 8°. Med hänsyn till
mätningens svårigheter kan man gott anse, att temperaturen i den förra behållaren sjunkit
exakt lika mycket som den stigit i den andra och att ingen
temperaturändring äger rum för hela luftmassan, då den utan att
uträtta något arbete uteslutande får utvidga sig till dubbla
volymen.
Genom att låta den komprimerade luften strömma genom ett spiralrör ut i luften
och således övervinna denna yttre lufts tryck konstaterar Joule däremot en avkylning i
kalorimetern., vari behållaren jämte spiralröret nedsatts. Denna avkylning uppfattar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
