Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Värmets motoriska verkan - Termodynamikens tekniska genombrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
748
VÄRMET.
The Miners Friend (Gruvarbetarens vän), men de visade dock att ångpumpen var en
verklighet och icke blott ett projekt på papperet. Härigenom hölls intresset levande
för problemet, som nu kommit in i det stadium, då tekniska förbättringar successivt
skulle föra mot lösningens fullkomnande.
Papins direktverkande ångmaskin och ångbåt. Papin, som troligen icke kände sig
tillbörligt uppskattad i England och för vilken återvändandet till hemlandet
omöjliggjorts därigenom att det nantesiska ediktet 1685 upphävdes med påföljd att hugenotter
landsförvisades ur Frankrike, mottog 1687 ett erbjudande av lantgreven Karl av Hessen
att som professor i matematik verka vid universitetet i Marburg. Uti denna sin ställning
kom han även att syssla med en del mekaniska uppfinningar, varav lantgreven var
intresserad. Bland annat upptog han 1698 på lantgrevens ivriga tillskyndan sina arbeten
med en ångpump, och arbetena därmed kröntes med en viss framgång, då en ovanligt
sträng vinter medförde att hans maskin frös sönder. Om denna pump hade Papin
tillskrivit Leibniz 1698 och omtalat att han icke blott ville använda sig av vattenångan
för att få ett vakuum, såsom fallet varit vid hans tidigare atmosfäriska maskin, utan han
ämnade samtidigt även direkt utnyttja ångtrycket till att åstadkomma
pumpverkan. Emellertid hade motgångarna nedslagit Papins tillförsikt, och han skulle troligen
låtit frågan om ångmaskinen tills vidare förfalla, om icke en tillstötande omständighet
ingav honom nytt mod, så att han återupptog arbetena med ångmaskinen, varvid han
så småningom leddes fram till den maskin som han utförligt beskrev i en 1707 publicerad
skrift: Nouvelle Manière pour lever d’Eau par la force du Feu (Ny metod att med eldens
kraft uppfordra vatten). Uti företalet till denna skrift, som tillägnades deu engelska
vetenskapsakademien, Royal Society, berättar Papin hur han kom att återupptaga
arbetet efter den föregående maskinens sönderfrysning:
»När detta mitt arbete avbrutits på sätt jag beskrivit hade det troligen länge
förblivit i glömska, om icke herr Leibniz, i ett brev av den 6 januari 1705, gjort mig den
äran att bedja mig uttala min åsikt om en av herr Thomas Savery konstruerad maskin,
över vilken han sände mig en i London tryckt avbildning. Ehuru dess konstruktion
något avvek från vår och fastän jag icke var i besittning av den förklarande texten till
figuren, kunde jag till en början konstatera, att den engelska maskinen och den av oss i
Kassel utförda voro grundade på samma princip, något som jag hade äran visa hans
höghet lantgreven. Detta förmådde hans höghet att besluta fullfölja uppfinningen,
som utan tvivel är mycket nyttig, men som ännu var mer ofullkomlig än man tänkt
och som man kan se här i fortsättningen. Jag kan därför försäkra att det kostat mycket
tid, arbete och utgifter för att föra den till den fullkomning som den nu äger.»
Att lantgreven med sådan iver stödde Papin uti dessa vattenuppfordringsprojekt
sammanhängde säkerligen med de arkitekturprojekt han efter en 1701 företagen italiensk
resa sökte genomföra i Kasseis omgivning. Bland annat planerade han en väldig
utsmyckning av berget Wilhelmshöhe intill Kassel, och i detta projekt, som även delvis
kom till utförande, ingick bland annat en imponerande vattenkaskad nedför berget 11.5 m
bred och 250 m lång.
Papin synes däremot även fullföljt andra avsikter som delvis skymta i den tillägnan
han gjorde av sin skrift till Royal Society. I England såg han framtidslandet i vilket
ångmotorn skulle kunna exploateras till en mångsidigare användning än enbart
till vattenpumpning. I stillhet byggde sig Papin en ångbåt, med vilken han ville
resa över till England och rehabilitera sig efter alla motgångar. Från Kassel skulle resan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
