Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Värmets motoriska verkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
738
VÄRMET.
en tynande tillvaro. När därför Blacks föreläsningar 1807 utgåvos i tysk översättning,
väckte denna bok med dess rent kaloriska ståndpunkt ett stort uppseende ocb satte en
länge bestående prägel på tyskt akademiskt tänkande inom detta område.
I Frankrike blev visserligen den ene av den mekaniska värmeteoriens bägge
grund-läggare, Lavoisier, ett av giljotinens offer, men Laplace fick, som vi tidigare sett (sid. 663),
tillfälle att taga itu med värmeförloppet vid gasernas adiabatiska tillståndsförändring
och lyckades lösa gåtan om ljudhastigheten. Andra franska forskare bidrogo till att
klarlägga den djupgående olikheten mellan gasernas specifika värme vid konstant tryck
och vid konstant temperatur och skaffade det experimentellt funna sifferunderlag
varur tysken Robert Mayer ett halvt sekel senare skulle göra en betydelsefull beräkning.
Även i England bröt den mekaniska värmeteorien ganska snart igenom. Rumford
blev i tillfälle att grunda Royal Institution och som chef för detta forskningsinstitut
utarbeta ett program, vari de värmetekniska problemen intogo en dominerande plats
med hänsyn till deras stora nationalekonomiska betydelse. Uti programmet framhåller
Rumford, att Storbritanniens bränsleförbrukning uppgick till tio millioner pund sterling
om året och att ett rationellt studium av de värmetekniska problemen således kunna giva
upphov till stora besparingar. Den förste föreläsare som knöts till detta institut (1800)
var den framstående fysikern Thomas Young, vilken i sina 1807 utgivna Lectures on
natural philosophy (Naturvetenskapliga föreläsningar) helt anslöt sig till Rumfords
mekaniska uppfattning, enligt vilken värme kan skapas ur arbete.
Vad som mer än något annat drev forskningen mot allt klarare insikt i hithörande
frågor var införandet av värmemotorn, ursprungligen i form av ångpump, sedermera
omvandlad till ångmaskin och utnyttjad i gruvor, verkstäder och transportmedel. Man
kan utan överdrift säga, att hela värmelärans utveckling skett under tryck från de tekniska
värmeproblem som genom ångmaskinens uppfinnande under senare hälften av
1700-talet ställdes på dagordningen. Blacks undersökningar liksom Wilckes hade visserligen
rent vetenskapligt ursprung, men i Watts hand fullföljdes de och gåvo
ångmaskintekniken ett oerhört uppsving, så att frågan om gasers och ångors egenskaper lika mycket
blev ett tekniskt som ett vetenskapligt problem. De oerhörda ekonomiska vinster som
gjordes genom Watts förbättrade och bränslebesparande konstruktioner verkade härvid
sporrande. De undersökningar som Faraday, vilken efterträdde Young vid Royal
Institution, utförde rörande gasers förtätning (se sid. 693) hade sålunda till egentligt mål
att undersöka möjligheterna av att ytterligare förbättra ångmaskinen genom att ersätta
vattnet och vattenångan med något annat ämne som likaledes kunde användas i såväl
gas- som vätskeform. De franska undersökningarna av gasernas specifika värme (sid.
659) voro likaså inriktade mot problemet om vattenångans utbyte mot annan, mera
ekonomiskt arbetande gas, och undersökningarna rörande olika ämnens
förbrännings-värme (se sid. 668) avsågo likaledes att klargöra bränslets betydelse vid ångmaskinen.
Sin höjdpunkt nådde dessa strävanden uti Carnots år 1824 publicerade, epokgörande
arbete rörande de vetenskapliga grunder efter vilka man kan beräkna bränsleåtgång och
arbetsprestation vid en dylik maskin.
Vid många av dessa frågor var det till en början likgiltigt, om man lät sig ledas av
den kaloriska eller den mekaniska värmeteoriens synpunkter, men ju mera man
fördjupade studiet av dessa tekniskt betonade frågor, dess mer tvangs man att åtminstone i
en mängd detaljer förkasta den kaloriska ståndpunkten. Så småningom blev tiden mogen
för ett allmänt erkännande av den mekaniska värmeteorien och ett lika allmänt
förkastande av den kaloriska teorien. Det ligger dock något ganska märkligt i att Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
