Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Vätskor och lösningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS TILLSTÅNDSFÖRÄNDRINGAR. VÄTSKOR OCH LÖSNINGAR. 711
vatten, exempelvis en sjös vatten på hösten, kommer det kallare ytvattnet att sjunka,
och varmare vatten stiger upp från djupen, varigenom en cirkulation underhålles, med
tendens att avkyla hela sjöns vatten ända tills temperaturen 4° C uppnås. Vid fortsatt
avkylning blir det kallare ytvattnet lättare än underliggande vatten och ligger
följaktligen kvar, så att någon cirkulation därför ej kommer till stånd. Vattnet avkyles tills
det fryser, och även isen flyter ovanpå. Bottenfrysning kan därför i allmänhet icke äga
rum, förrän isens tjocklek så småningom vuxit ända ned till sjöns botten.
Fryspunktsnedsättning. Vid gradering av termometrar uppmärksammade man snart
att vattnets fryspunkt icke alltid visade sig vara en och samma oföränderliga
temperatur. Avvikelserna tillskrev man vattnets förorening, och det låg ganska nära till
hands att undersöka hur vattnets fryspunkt ändras vid tillsats av främmande ämnen.
Dylika undersökningar igångsattes av Cavendish och genomfördes av Blagden i
dennes här tidigare omtalade arbete.
De främmande ämnen man tillsatte vattnet voro huvudsakligen syror och salter
men även alkohol. Blagden upptäckte dels att fryspunktsnedsättningen
växer i proportion till mängden av det tillsatta ämnet och
dels att om två ämnen samtidigt lösas i vattnet, så är fryspunktsnedsättningen
summan av de bägge nedsättningar som ämnena var för sig skulle givit upphov till.
Ett viktigt komplement fick Blagdens undersökning genom en rad undersökningar
som under åren 1882—84 utfördes av den franske kemisten E. M. Raoult, som upptäckte
att förhållandena bli synnerligen enkla, om man mäter det lösta ämnets vikt i
gram-molekyl eller mol, varmed menas en vikt av lika många gram som ämnets molekylar vikt.
Exempelvis är en grammolekyl koksalt detsamma som 58.46 gram koksalt, ty
molekylar-vikten för koksalt NaCl är 58.46 eftersom natriums atomvikt är 23.00 och klors
atomvikt är 35.46. Raoult konstaterade att fryspunktsnedsättningen per
grammolekyl av ett ämne beror blott av lösningsmedlets
kemiska beskaffenhet. I samma lösningsmedel ha däremot olika lösta
ämnen samma fryspunktsnedsättning, ifall de lösas i mängder som förhålla sig som
molekylar vikterna. Undantag från dessa regler finnas dock, ehuru de äro sällsynta.
Blagden hade även iakttagit att den av föroreningar orsakade
kokpunktsförhöj-ningen följer samma lagar, ett förhållande som genom Raoults arbeten blev konstaterat
och närmare utrett.
Eftersom fryspunktsnedsättningen såväl som kokpunktsförhöj ningen enligt Raoults
lag äro lika, när man i en och samma vätska löser en grammolekyl av olika ämnen, har
man häri en möjlighet att kontrollera ämnenas molekyl vikter genom noggranna
bestämningar av fryspunkts- och kokpunktsförändringar. Dylika bestämningar, som
utföras med Beckmanns termometer (se sid. 613), ha därför blivit av grundläggande
betydelse för kemien, särskilt för den organiska kemien, som sysslar med ämnen vilkas
molekyler ofta äro synnerligen invecklat byggda. Den fulla innebörden av Raoults
lag utreddes av van’t Hoff i dennes teori för lösningar, vartill vi strax skola återkomma.
Studiet av fryspunktsnedsättningen har även en grundläggande betydelse för
undersökningen av kristallisationsprocesser vid heterogena jämviktssystem.
Frysning av koksaltlösning. Låt oss för att inse fryspunktsnedsättningens betydelse
vid kristallisation betrakta en någorlunda utspädd lösning av koksalt i vatten. Om
värme bortföres genom avkylning, exempelvis genom att ett kärl med lösningen ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
