Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Kokning och ångbildning - Gasers tillståndsförändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
688
VÄRMET.
Vattenångans mättningstryck i mm kvicksilver.
Temperatur i °C Tryck i mm
- 40 0.094
- 35 0.16
- 30 0.28
- 25 0.47
— 20 0.77
- 19 0.85
- 18 0.93
- 17 1.03
- 16 1.13
- 15 1.24
- 14 1.36
- 13 1.49
- 12 1.63
- 11 1.78
- 10 1.95
- 9 2.13
- 8 2.32
- 7 2.53
- 6 2.76
- 5 3.01
- 4 3.28
- 3 3.57
- 2 3.88
- 1 4.22
0 4.58
0 4.58
1 4.93
2 5.29
3 5.68
4 6.01
5 | 6.54
6 7.01
7 7.51
8 8.05
9 8.61
10 9.21
11 9.85
12 10.52
13 11.23
14 11.99
15 12.79
16 13.64
17 14.53
18 15.48
19 16.48
20 17.54
25 23.76
30 I 31.83
35 I 42.19
40 i 55.34
härstammande från luftens ständiga halt av vattenånga, avsätter sig på ett rums kalla
fönsterrutor eller på utsidan av ett glas kallt vatten, när detta inbäres i ett rum.
Regnault utnyttjade denna företeelse så, att han använde ett barometerrör somvaromböjt
i ena ändan, vilken fick doppa ned i köldblandningen (fig. 607). Härvid kondenserades
vattenångan i denna omböjda del av röret och frös där till is, medan den del av röret,
där kvicksilverpelaren rörde sig, var befriad från isen.
Vi anföra här ovan vattenångans mättningstryck dels i absoluta atmosfärer, d. v. s.
kg per cm2, för sådana temperaturer som ha betydelse i ångtekniken och dels i mm kvick
silverpelare för sådana temperaturer som ha betydelse för meteorologien. I den förra
tabellen ha vi även upptagit några för ångtekniken betydelsefulla rymd- och
viktuppgifter. I den senare tabellen gäller mättningstrycket för vattenånga över vatten, när
temperaturen är över 0° C, och för vattenånga över is, när temperaturen är under 0° C.
Gasers tillståndsförändringar.
Gay-Lussacs lag. Användandet av gastermometerns skala som temperaturstandard (se
sid. 637) skedde ursprungligen under den förutsättningen, att gasers utvidguingsegenskaper
äro av enklaste slag, så att man kan antaga att en viss gasmassas
utvidgning för en grads tempera turförhöjning är oberoende av
gasens temperatur, vilket ju motsvarar, att gastermometerns skala verkligen
kan antagas vara fullt likformig. Denna gasernas egenskap, som vi sett bekräftad vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
