Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Materians latenta värme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS TILLSTÅNDSFÖRÄNDRINGAR. MATERIANS LATENTA VÄRME. 665
ångor äro likaledes urgamla tillämpningar av värmets växelverkan med materian, och
kroppars volymförändring vid uppvärmning hade bl. a. utnyttjats vid hjulringars
fastkrympning innan den genom termometerns införande b fe v vetenskapligt utnyttjad.
Den klara uppfattningen av arten hos denna växelverkan mellan värme och materia
tillhör däremot ett ganska sent skede av människornas kulturella utveckling. Fastän
vårsolens långsamma smältning av vinterns is och snö var lika välbekant som
saltsjud-ningens tidskrävande process, stod en så upplyst man som Wilcke slagen av upptäckten
att det »med snöns smältning gick så långsamt till», och det starka intryck denna upptäckt
gjorde på honom ledde honom till att finna en med temperaturmåttet jämbördig
»måttstock» varmed värmefenomenen kunde mätas och varigenom talbegreppet kunde på
ett nytt och fruktbringande sätt knytas till dessa förut så dunkla begrepp.
Antikens och medeltidens oklara föreställningar om elementens förvandlingar
kunde nu skärskådas från en helt ny synpunkt. Dels hade kemien fört kunskapen om
materian väsentligt framåt, så att man klarare såg klyftan mellan kemiska
omvandlingar av molekylernas byggnad och fysiska omvandlingar av molekylernas inbördes
gruppering och rörelse. Dels hade också ett fördjupat studium av förbränningen
förberett en klarare uppfattning om värmet, varjämte ångmaskinstekniken öppnat ett
nytt fält för värmeteknisk forskning med höga krav på ingående utredning av
alla svävande frågor. Det nittonde seklet medförde också en märklig omvälvning
av uppfattningen om de inre orsakerna till materians skiftande tillstånd
under-värmets inflytande.
Genom världskrigets stegrade krav på materialens av värmebehandlingen
beroende egenskaper och ett i samband härmed välorganiserat samarbete mellan de
krigförande ländernas vetenskapsmän och teknici kommo de erfarenheter, man tidigare
gjort på de vetenskapliga laboratorierna, att göras mera tillgängliga för tekniskt och
industriellt utnyttjande. I vår tid har man därför fått bevittna ett oerhört uppsving på
hithörande områden fullt jämförligt med det första uppsving, som följde med
ångmaskin-teknikens raska frammarsch.
Materians latenta värme.
Sinältvärnie och ångbildniiigsvärme. Den store skotske läkaren och fysikern
Joseph Black hade, som vi tidigare nämnt, samtidigt med Wilcke och även en lång
tid före denne iakttagit de närmare värmetekniska omständigheterna vid isens
smältning, och han lär även ha uppskattat isens smältvärme till ungefär samma belopp
som Wilcke. Black skall härvid ha jämfört den tid det åtgår att smälta en viss
ismängd och den tid det tar att uppvärma samma mängd vatten ett visst antal
grader och därur dragit den slutsatsen, att det går åt cirka 77 gånger så lång tid
att smälta isen som att uppvärma vattnet 1°, varför man i modern benämning
således kan säga, att han fann isens smältvärde vara 77 kalorier.
Black lär även tillsammans med sin assistent William Irvine ha gjort en liknande
uppskattning av den värmemängd som åtgår att genom kokning fördunsta en viss
mängd vatten till vattenånga. Även i detta fall kan man konstatera, att under
hela den tid omvandlingen från vatten i vätskeform till vatten i ångform pågår, ändras
icke vattnets temperatur, fastän hela tiden värme tillföres. Genom att även här
jämföra den tid det tager att genom kokning helt överföra en viss mängd vatten i ånga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
