- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
620

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Temperatur - Pyrometrar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

620

VÄRMET.

blandningar av kvarts, fältspat, kaolin, krita och diverse metalloxider, såsom blyoxid, så
att de mjukna vid olika ugnstemperaturer. Har man i ugnen satt in en rad sådana olika
pyramider, kan man efter bränningen se, hurusom de hårdare av dem fortfarande stå
upprätta, medan de övriga mjuknat. Genom försök och med hjälp av gastermometern
kan man angiva de temperaturer vid vilka mjuknandet äger rum och således också
i grader angiva ugnstemperaturen. Exempelvis se vi i fig. 538 att käglorna 1, 2 och
3 äro fullt raka, medan käglan 4 börjat att något kröka sig. Käglan 5 kröker sig ändå

Fig. 538. Segerkäglor.

mer, och käglan 6 har helt mjuknat och lagt sig ned. Man anser då att temperaturen
ligger mellan 5 och 6 och således mellan de mot dem svarande temperaturerna, d. v. s.
mellan 750° och 800°.

Segerkäglor försäljas hopställda till skalor för olika ändamål. Den mest omfattande
skalan består av en rad av 60 stycken käglor, angivande temperaturer från 590° C till
2030° C.

Gastermonietern. Med gastermometern kan man mäta såväl höga som låga
temperaturer med synnerligen stor noggrannhet, men gastermometern är rätt besvärlig att
handhava, varför den mera användes för vetenskapligt bruk under iakttagande av alla
mätteknikens finesser. De av Regnault 1847 utförda mätningarna med en
lufttermome-ter sträckte sig ända till 350° C och gällde länge som ett klassiskt mönster för dylika
temperaturmätningar. Redan före Regnault hade Pouillet genomfört mätningar ända
till 1200° C, men dessa voro icke präglade av samma höga grad av tillförlitlighet. I
början av 1900-talet utsträcktes temperaturmätningarna med gastermometer till att
omfatta avsevärda temperaturhöjder, och mätningarnas noggrannhet har till och med
överträffat Regnaults. Upp till 1100° ha grundläggande mätningar utförts (1900) av
Holborn och Day. Holborn och Valentiner kommo senare till 1600° C, och Day och
Solman drevo sina omsorgsfulla mätningar (1910) till palladiums smältpunkt, vilken
de bestämde till 1549.2° C. Vid dylika höga temperaturer användes kvävgas
innesluten i en behållare av platina, iridium eller legeringar av platinametaller.

Kvicksilverpyronietrar. Vi ha redan tidigare omnämnt att kvicksilvertermometern
kan användas till mätning av ganska höga temperaturer, ifall man använder hårdsmält
glas, såsom borosilikatglas (Jenaglas 59III), eller kvarts. Härvid måste dock det
tillsmälta rummet ovanför kvicksilverpelaren vara fyllt med en gas, som äger högre tryck
än vanligt lufttryck, ty eljest kokar kvicksilvret. Vid vanligt lufttryck ligger kvicksilvrets
kokpunkt vid 357° C, men inpressar man kolsyra till 20 atmosfärers tryck, så som ameri-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:08:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0632.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free