Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudets tekniska utnyttjande - Diverse ljudtekniska frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUDETS TEKNISKA UTNYTTJANDE. DIVERSE LJUDTEKNISKA FRÅGOR. 593
dåliga rumsakustiken yttrar sig däri, att de för alla i salen placerade åhörarna avsedda
ljuden icke klart eller tillräckligt starkt nå de olika åhörareplatserna. Oklarhet beror
på genljud, d. v. s. därpå att det utsända ljudet reflekteras från rummets väggar m. m.,
så att åhöraren träffas av ett flertal ljudvågor, vilka gått olika långa vägar och således
inbördes fördröjts, så att de icke längre kunna sammansmälta till det ursprungliga
ljudet. Under ljudets återstudsning fram och tillbaka mellan väggar, tak, golv, pelare
och andra föremål spela avstånden och de olika materialens reflexions- och
absorptions-förmåga stor roll, liksom väggarnas därunder alstrade egensvängningar och
tvångs-svängningar. Men även fysiologiska omständigheter äro av betydelse, ty efter varje
reflexion försvagas ljudet, och förr eller senare blir det så svagt att dess styrka blir mindre
än örats tröskelvärde.
För tal och musik utfaller ett rums akustik olika, beroende på att talet snabbare
växlar än tonföljderna. Bortser man från föremålens och väggarnas egensvängningar,
som sätta in på nytt vid varje växling av ljudet, kommer enbart genljudet att därvid
störa på olika sätt. Vid talets snabba växlingar i en lokal med stora avstånd kan åhöraren
i värsta fall utsättas för att talets olika ljud blandas ihop med varandra, medan däremot
långsammare musik kan bli fullt njutbar, därför att ljudet inom salen hinner bliva
stationärt utbrett innan nya ljudimpulser störa jämvikten.
Moderna forskningar, vid vilka amerikanerna W. C. Sabine och F. R. Watson
varit föregångsmän, ha i hög grad bringat klarhet i hithörande frågor. Undersökningarna
ha koncentrerats på bestämning av bl. a. materials ljudabsorption, gynnsamt värde för
genljudets tidsfördröjning och ljudfördelning inom bestämda rumsformer.
För materials absorption har Sabine funnit följande värden per kvadratmeter
plan yta. Härvid använde Sabine sig av en orgelpipa, som gjorde 512 svängningar i
sekunden, och som enhet för absorption satte han absorptionen i ett öppet fönster.
öppet fönster .........................................l.ooo
Puts på trä.......................................................0.033
Tegel vägg.......................................................0.032
Glas.............................................................0.027
Puts på tegel....................................................0.025
Betong...........................................................0.015
Marmor.................................................O.oio
Filt..............................................................0.55
Mattor, tjocka ......................................0.29
Oljefärgstavlor på duk.................................0.28
Scen öppning...............................................0.20—O.io
Ridå av tyg.......................................................0.2 3
Matta, enklare....................................................0.2ü
Kokosmatta........................................................0.17
Linoleum..........................................................O.12
Publik per m2 golvyta..................................0.96
Vid mindre och medelstora rum fann Sabine att läget av ljudkälla, lyssnare och
ljuddämpande material icke har något nämnvärt inflytande, ty ljudet hinner då bli
stationärt. Tiden för genljudsfördröj ningen fann han vara proportionell mot kvoten
mellan rummets volym och genomsnittsvärdet för den ur föregående tabell beräknade
absorptionskoefficienten för samtliga rummets ytor. Vid större rum har enligt svensken
38—250164. Uppfinningarnas bok. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
