Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudets tekniska utnyttjande - Diverse ljudtekniska frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
590
LJUDET.
till fastställande av pjäsens läge. Härigenom blir man oberoende av vindens inflytande
på ljudets gång genom luften. I vatten är ljudhastigheten så stor att havsströmmarna
icke ha något märkbart inflytande.
Ljudriktuingsmätare. Vid kontinuerligt ljud, såsom surret från flygmaskiner och
luftskepp, låter sig den i föregående paragraf behandlade metoden icke utan vidare
användas, enär de olika observationsposterna svårligen kunna utvälja samma från Ijud-
Fig. 506. Bennetställ med 4 ljudtrattar
för bestämning av sido- och höjdriktning
av flygmaskin eller luftfartyg.
Fig. 507. Engelsk betongspegel med 6 meters
öppning för bestämning av ljudriktning.
källan utgående ljud annat än när tydliga pauser avbryta ljudet. Man kan emellertid
förlägga observationspunkterna i form av ljudmottagare (se fig. 506) så nära varandra
att observatörerna kunna stå bredvid varandra ja rent av låta samma person använda
vardera örat till samtidiga observationer.
I princip enklast vore att liksom vid ljuset använda spegling mot paraboliska speglar
och samla ljudriktningarna i en av infallsriktningen bestämd punkt. Dylika paraboliska
speglar ha också införts, ehuru det är tvivel underkastat om de verkligen kunna giva
pålitligt resultat. I fig. 507 återgives en engelsk betongspegel med 6 meters öppning,
vars väldiga tyngd uppbäres av rörliga fackverksställningar.
Binaural lyssning. Människan har i sina båda örons samtidiga lyssnande, s. k.
binaural lyssning, en möjlighet att bedöma varifrån ljudet kommer. De inbördes på ett
eller annat sätt olikartade ljud som båda öronen därvid utsättas för vid samma
tidpunkter ligga till grund för människans instinktiva uppfattning av ljudriktningen.
Om det därvid är ljudstyrkans olikhet, olikhet i fas eller den rena tidsfördröjningen
på grund av öronens avstånd som lämpligen bör läggas till grund för en teori har varit
föremål för diskussion. Enklast blir det utan tvivel om man tager tidsdifferenserna
som utgångspunkt, ty ljudkällan uppfattas alltid såsom belägen på den sida, vars öra
först nås av en ljudsignal. Enligt denna ståndpunkt vinner man även en möjlighet
att direkt överflytta erfarenheterna från örat till akustiska lyssningsapparater.
Erfarenheten visar genom en mängd försök att örats riktningskänslighet är fullt
vaken vid en tidsdifferens av 0.00003 sek eller en vägskillnad om 1 cm, motsvarande en
riktning som går 3° till sida om medelriktningen, vilken tänkes gå vinkelrätt mot öronens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
