Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudet som rörelse - Svängande strängar och luftpelare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
LJÜDET.
i böjningssvängningar genom strykningar med en mot en av skivans kanter stödd stråke
(se fig. 459), komma sandkornen att av skivans svängningar skrida bort från de mest
rörliga delarna av skivan för att samla sig vid skivans stillastående partier. Dessa
stillastående partier bilda linjer, nodlinjer, vilka symmetriskt uppdela skivan i fält. Svänger
ett fält på ena sidan en nodlinje i ett visst ögonblick åt ett håll (betecknat med + i fig.
459) svänger angränsande fält i samma ögonblick åt motsatt håll (betecknat med —
i fig. 459). Genom att med fingrarna så som i fig. 459 stödja mot någon eller några punkter
av skivan kan man framkalla nodlinjer genom dessa punkter och erhålla ganska
invecklade figurer. Dessa av nodlinjerna bildade figurer kallas klang jigurer. Även
cirkelrunda och på annat sätt begränsade plana skivor kunna på detta sätt giva upphov till
klangfigurer. Fig. 459 återgiver en del dylika figurer.
Fig. 459. Chladuis klangfigurer.
Teorien för svängande, fria eller vid kanterna inspända plattor utgör ett specialfall av
teorien för vissa partiella differentialekvationer och har därför ingående behandlats av
flera matematici såsom Gustav Kirchhoff, lord Rayleigh, Horace Lamb, W. Ritz m. fl.
Av särskilt stor praktisk betydelse har den cirkulära inspända plåten blivit. Den har
kommit till användning bl. a. i s. k. telefonmembran, vid undervattenssignalering m. m.
De svängningar som vid dessa praktiska anordningar alstras äro icke i första hand
egensvängningarna utan påtvungna svängningar. Exempelvis befinner sig
telefonmembranen, som ju är av tunn smidesjärnplåt, uti det magnetiska fältet från en
elektro-magnet, vars magnetspole är säte för en i takt med tal el. dyl. alstrad elektrisk ström,
s. k. telefonström. Tack vare dessa telefonströmmar växlar magnetfältets intensitet, och
telefonmembranen blir därigenom utsatt för en mer eller mindre utpräglad periodiskt
växlande kraftverkan, vilken tvingar membranen att utföra en motsvarande rörelse.
En annan i vår tid betydelsefull användning av svängningarna hos en platta är den
piezoélektriska ljudsändaren, som vi längre fram skola återkomma till. Vid denna har man
en skiva av piezoelektriskt material, d. v. s. material så beskaffat att det undergår
formförändringar i ett elektriskt fält, och denna skiva placeras mellan plattorna av en
konden-sator, vars elektriska spänning får periodiskt variera. Det piezoelektriska materialet
kommer därvid i mekanisk svängning och blir på så sätt ljudalstrare. Svängningstalet
regleras därvid på elektrisk väg av den spänning man tillför kondensatorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
