Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudet som rörelse - Olika slags vågor - Vågors registrering. Interferens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
LJUDET.
art. Vi veta (se sid. 389 och. 390) emellertid att en dylik kringgående rörelse i en plan
kurva kan anses sammansatt av två mot varandra vinkelräta, rätliniga rörelser, och
därav följer att:
den allmänna transversella vågrörelsen kan tänkas
sammansatt av tvenne rätlinigt polariserade vågor ägande
po-larisationsplanen vinkelräta mot varandra.
Röra sig partiklarna uti slutna banor, godtyckligt krökta i rummet, kunna dessa
rörelser analogt uppdelas i tre mot varandra vinkelräta, rätliniga rörelser (se sid. 390),
en i vågens fortplantningsriktning och två däremot vinkelräta. Den förra rörelsen
måste i ett obegränsat medium giva upphov till en longitudinell våg, eftersom
partiklarnas banor ligga utefter vågens egen fortplantningsriktning. De två andra
rörelserna, vilkas banor äro vinkelräta mot vågens fortplantningsriktning, giva däremot
i ett obegränsat medium upphov till var sin transversella våg. Härav följer att:
en i ett obegränsat medium framgående g o d t y c k 1 i g v å g
kan uppdelas i tre komponenter, en longitudinell och två
rätlinigt polariserade
transversella vågor.
Genom en dylik abstrakt
uppdelning av vågen kan man undgå att
behöva sysselsätta sig med den
geometriska karaktären hos de små
kurvor som mediets olika partiklar
genomlöpa. Stundom, då kurvorna äro
av enkel geometrisk karaktär, talar
man dock om dem. Sålunda kallas en transversell våg, där partiklarna beskriva
cirklar eller ellipser, för en cirkulärt polariserad resp, elliptiskt polariserad våg.
Det förtjänar med eftertryck framhållas dels att en vågs uppdelning i dylika
komponenter endast kan ske inom ett obegränsat medium och dels att om vågen
i ett dylikt medium sprider sig åt alla sidor partikelsvängningarnas amplituder icke
överallt kunna vara lika utan avtaga mer och mer, allteftersom vågfrontens yta
vidgar sig. För ett begränsat medium veta vi enligt det föregående att en mångfald
olika vågtyper kunna komma till utveckling och dessa gå icke att beskriva såsom
bestående av en longitudinell och två transversella komponenter. I fig. 428 se vi
sålunda att partikelrörelsen vid en vanlig utvidgningsvåg visserligen företer både
förtätningar och förtunningar i longitudinell led (i vågens fortplantningsriktning) samt
vågberg och vågdalar i transversell led (vinkelrätt mot vågens fortplantningsriktning),
men vågbergen och vågdalarna bukta icke lika för alla partikelrader så som fallet
är vid den transversella vågen utan mera mot kroppens begränsningsyta och mindre
mot dess inre kärna.
Vågors registrering. Interferens.
Seismografer. De äldsta försöken att registrera den oscillationsrörelse, varav en
fortskridande våg är bildad, synas ha blivit gjorda i samband med iakttagelser av de
elastiska vågor, som vid jordbävningar spridas genom jordskorpan.
I Kina lära instrument för dylik registrering varit i bruk före vår tidräknings
bör
Fig. 428. Partikelrörelsen vid en utvidgningsvåg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
