- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
516

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudet som rörelse - Ljudets hastighet i olika media

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

516

LJUDET.

Fig. 415. Regnaults bestämning av ljudhastigheten i olika
gaser.

är instucken en pistolmynning och. den andra B är utrustad med en elastisk hinna, i
vars mitt sitter en liten metallplatta som medelst en koppartråd står i förbindelse med en
i jorden nedgrävd metallplatta, s. k. jordplåt T. Mittför hinnans lilla metallplatta
befinner sig en skruv, vars avstånd från plattan lätt går att reglera. Från skruven går en
koppartråd FF till en annan jordplåt T och under vägen får tråden slå en bukt
framför mvnningen på pistolen. Vid tråden FF är fastlödd en annan tråd som går runt en
elektromagnet och därpå är förbunden med batteriets K ena pol. Batteriets andra pol
står i förbindelse med en tredje jordplåt. Medelst en sekundpendel P och en
automatiskt vibrerande stämgaffel D registreras tiden på en roterande, sotad cylinder, på
vilken även den med batteriet K
förbundna elektromagnetens
ankare kan utföra registrering.
Strömkretsarna äro så anordnade,
att så snart ledningstrådens bukt
framför pistolmynningen i
skott-lossningsögonblicket avslites,
registrerar elektromagnetens
ankare detta. Och när ljudvågen
vid sin ankomst till hinnan B
trycker denna mot skruven, så
registrerar elektromagneten även
detta på den roterande trumman.
Med hjälp av sekundpendelns och
stämgaffelns registrerade
sväng

ningar kan man i sekunder och bråkdelar därav kronografiskt uppmäta den tid som
förflyter från skottlossningen till ljudets ankomst till hinnan. Med kännedom om
rörledningens längd kan man sedan mycket noga beräkna ljudhastigheten.
Noggrannheten skärpes ytterligare därigenom att ljudet kommer att studsa fram och tillbaka
mellan A och B, så att ett flertal registreringar fås av samma ljudvåg. Regnault kunde
iakttaga upp till 20 reflexioner fram och åter, varigenom det blev möjligt att låta ljudet
sammanlagt passera en vägsträcka om 100 km.

Genom dessa undersökningar konstaterade Regnault bl. a. dels att ljudhastigheten
avtager ju smalare röret är och dels att ljudhastigheten något växer med ljudstyrkan.
Regnault kunde även konstatera att gastrycket icke inverkar på ljudhastigheten.

Ljudets hastighet i vätskor. Den newtonska teorien går ju även att tillämpa på
vätskor, ty i dem fortplantas även ljudvågor, det har människan sedan gammalt
kunnat iakttaga dels direkt vid dykningar och dels indirekt på fiskar, vilka skrämmas
av ljud. För vätskor är elasticitetskoefficienten omvänt proportionell mot
kom-pressibilitetskoefficienten, vars värde för olika vätskor praktiskt bestämts (se
sid. 268).

För vatten bestämde Sturm och Colladon år 1827 hastigheten medelst den i fig. 416
angivna anordningen. Två fartyg befunno sig på ett avstånd av i det närmaste 15
km från varandra på Genèvesjön; på det ena använde man hammaren 6 till att anslå
en klocka C, och samtidigt antände luntan e den hastigt uppflammande krutladdningen
m; på det andra fartyget iakttog man tiden, som förflöt mellan denna ljussignal och
ankomsten av ljudet från klockan; ljudet observerades med hörluren k, vars öppna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:08:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free