Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsens lagbundna förlopp - Kopplade svängningskretsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
RÖRELSEN.
Fig. 395. Mekanisk svängningskrets.
stannar för att åter av den sammantryckta spiralfjädern sättas igång mot det
ursprungliga jämviktsläget. Härigenom får klumpen återigen rörelseenergi och rusar förbi
jämviktsläget. Fram och tillbaka kring det ursprungliga jämviktsläget kommer klumpen
att på detta sätt röra sig. Anordningen med den i den luftfyllda cylindern samtidigt
fram och åter gående kolven utgör emellertid ett ständigt verksamt hinder mot rörelsen,
varför det svängande systemets energi mer och mer måste avtaga, så att rörelsen
dämpas; rörelsen dör så småningom ut och klumpen stannar till slut i det ursprungliga
jämviktsläget, där fjädern varken är
hoppressad eller utdragen.
Den nu beskrivna anordningen
utgör vad vi kalla en mekanisk
svängning skrets, och dennas
mekaniska egenskaper bestämmas av de
tre delar varav kretsen består,
nämligen: massklumpen, den
elastiska fjädern och den av kolv och
cylinder bildade
luftdämpningsan-ordningen.
Massklumpen representerar
svängningskretsens tröghet och
dess inflytande mätes av klumpens
vikt eller massa, vilken mätbara storhet vi beteckna m. I denna vikt inräkna vi även
kolvens vikt. Ju större vikten m är, desto mindre låter klumpen hejda sig av de
störande krafter som härröra från friktion mot underlaget och luftdämpningen.
Spiralfjädern representerar systemets egen, mot jämviktsläget drivande
kraftverkan, den s. k. direktionskraften, och enligt Hookes lag är denna
proportionell mot fjäderns förlängning (eller hoptryckning, vilken dock kan räknas som en
negativ förlängning). Proportionen mellan relativ förlängning och kraft angives av
elasti-citetsmodulen E (se sid. 270), och denna i sin tur betingas av grovleken och elasticiteten
hos den spirallindade tråd varav fjädern består. Ju vekare spiralfjädern är, desto mindre
är dess elasticitetsmodul. Därest spiralfjäderns längd är längdenheten, blir dess
relativa och verkliga förlängning samma sak, eftersom man med relativa förlängningen
menar förlängningen dividerad med fjäderns ursprungliga längd. För enkelhetens
skull kunna vi antaga att så är fallet, så att vi kunna tala om den verkliga
förlängningen i st. f. den rektiva. Detta kan man även göra ifall fjäderns längd är
godtycklig, men då får E beteckna produkten mellan elasticitetsmodulen och fjäderns
längd.
Luftdämpningsanordningen med dess kolv och cylinder representerar systemets
dämpande krafter, som kunna ersättas av en enda, motsatt mot rörelseriktningen
verksam friktionskraft, vilken kan regleras genom att man mer eller mindre öppnar
den kran varur luften strömmar fram och åter vid kolvens rörelse. Friktion förefinnes
även mellan klumpen och dess underlag, men vi kunna tänka oss ytorna så glatta och
väl smorda, att denna friktion helt kan lämnas ur räkningen vid sidan om
luftdämpningen. Luftdämpningens friktionskraft kunna vi med en tillfredsställande
noggrannhet anse stå i en bestämd proportion till kolvens hastighet, och denna fullt bestämda
proportion är ett slags friktionsmått eller friktionskoejficient, som vi vilja beteckna med
bokstaven l. Värdet på l betingas av kranöppningens storlek och kan först
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
