Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsens lagbundna förlopp - Snurror och snurrverkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖRELSENS LAGBUNDNA FÖRLOPP. SNURROR OCH SNURRVERKAN. 483
långsamma avdrijt, när den står fast monterad på land, kan man justera
tyngdpunktens läge så att avdriften upphör, på så sätt att man medelst en på snurrans axel vridbar
mutter flyttar tyngdpunkten utefter denna. Därest tyngdpunkten icke ligger på själva
snurraxeln utan över eller under densamma och snurran genom slidens friktion svagt
skulle stjälpa, kommer tyngden att sätta in ett nytt moment, varigenom en ny fram- eller
återgående sidorörelse s. k. vandring uppstår. Denna vandring kan endast få
kom-pensering genom en höjning eller sänkning av innerringens tyngdpunkt i förhållande till
ringens eget plan. En noggrann undersökning och kompensering av torpedgyrons
avdrift och vandring måste alltid företagas innan torpeden kan tagas i bruk.
Fig. 380. Rullningsgyron sitter i en ram vridbar kring en axel gående tvärs emellan fartygets bägge
långsidor. Skiss över S/S Ashtabula.
Rullningsgyro. Vi vända oss nu till frågan om ett fartygs stabilisering, mot
kräng-ningsrörelse. Problemet löstes på 1890-talet av konsul Schlick i Hamburg på så sätt, att
i fartyget monteras en ring vridbar kring en horisontell tväraxel (se fig. 380); i denna
ring sitter en kraftig snurra roterande kring en vertikal axel. Den amerikanske
uppfinnaren Sperry (se sid. 470) har utfört liknande stabiliseringsanordningar med
snurraxeln vågrät. I bägge konstruktionerna har snurrans ring dock en lageranordning,
varigenom den endast kan vrida sig kring en tvärsöver skeppet gående vågrät axel. Utför
fartyget en krängning, d. v. s. en vridning kring sin längdaxel, så utövas på snurran ett
vridande moment riktat utefter denna axel och därför avviker snurran åt samma håll,
d. v. s. den vrider sig kring ringens fast lagrade axel, fartygets tväraxel. När fartygets
krängning sker åt motsatt håll, ändrar även snurrans avvikelse riktning, den kommer
i gungning i takt med fartygets krängningar kring ringens axel som just är en axel
vinkelrät mot vridningsmomentets axel. Förser man snurrans ring nedtill med en tyngd,
så att hela »snurrstället» blir en pendel med en bestämd svängningstid kring fartygets
tväraxel, och avpassar man tyngden, så att svängningstiden blir lämplig, komma
svängningarna hos snurrstället att bli mycket kraftiga. Fenomenet är ett slags
resonansfenomen och så gott som all den rörelseenergi, som fartyget genom krängningarna har, kan
på detta sätt överföras till »snurrstället». Genom att kraftigt bromsa snurrställets rörelse
kan man således bromsa fartygets krängningar. Den schlickska anordningen försågs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
