Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsens förlopp i rum och tid - Grundläggande begrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖRELSENS FÖRLOPP I RUM OCH TID. GRUNDLÄGGANDE BEGREPP.
365
man undersöker eller beskriver banan. När man säger att bumerangen i en stor båge
vänder tillbaka till kastaren om målet förfelas, tänker man sålunda ej på att den utför
en ganska komplicerad snurrande rörelse, utan man ser på rörelsen i- stort, rörelsen hos
kroppens centrum. Exempel på den senare synpunkten ha vi i planetrörelsen; när
astronomen natt efter natt följer en planets gång bland fixstjärnorna för att bestämma
dess bana, tänker han i allmänhet ej på att var och en av den lilla strålande kroppens
olika punkter har sin egen bana.
I vår tid kan man med fotografikamerans hjälp lätt skaffa sig en bild av en rörlig
punkts bana; inriktas kameran mot det rum, i vilket rörelsen försiggår, kommer bilden
av punkten, särskilt om den är lysande mot mörk bakgrund eller vice versa, att på
fotografiplåten inregistrera banan. Denna metod användes nu för tiden för det systematiska
studiet av de banor, som artilleripjäsers projektiler beskriva vid olika lutning på pjäsens
eldrör. Härvid användes ofta i projektilen en tändsats som sakta förbrinner medan
projektilen rör sig mot en natthimmel.
Banans och rörelsens relativitet. Med hjälp av en dylik registreringsmetod är det
lätt att inse, att en bana är icke till sin geometriska karaktär
bestämd annat än i förhållande till något fullt bestämt
föremål, det s. k. referenssystemet, i detta fallet fotografiplåten. Låt oss
nämligen tänka oss vår lysande lampa fästad vid kanten av ett järnvägshjul och låt oss
fästa vår registreringskamera vid ett annat hjul, löpande på en skena parallell med
lamp-hjulets skena. Rullar lamphjulet fram förbi kamerahjulet och sitter kameran fästad
rätt upp och ned, så att den icke snurrar, kommer lampbilden att bli en cykloid av
ovan beskrivna art. Skulle kamerahjulet röra sig lika hastigt som lamphjulet, så blir
lampbilden en cirkel, ifall kameran hela tiden hålles rätt upp och ned, så att den
icke snurrar, och en stillastående punkt, om kameran snurrar lika hastigt som lampan.
Skulle lamphjulet blott snurra men ej rulla fram utefter skenan, men kameran däremot
snurra lika fort och dessutom rulla fram, så bleve bilden av lampans bana en rät linje.
Med dessa exempel är banans relativitet tillräckligt belyst; en och samma bana kan
vara em rät linje, en cirkel, en punkt, ja en kurva vilken som helst, ty banans
art beror av det referenssystem i förhållande till vilket
rörelsen registreras eller beskrives.
Vi veta, att redan antikens tänkare kommit till insikt härom och att de hade fullt
klart för sig, att man vid beskrivningen av himlakropparnas rörelser kan välja olika
synpunkt (se sid. 102). För en på jorden fast placerad åskådare visste man ju sedan
gammalt, att fixstjärnehimlen, solen, månen och planeterna synas gå runt i slutna banor. Och
man hade på vissa håll lika klart för sig, att för en åskådare, som placeras på solen med
fixstjärnehimlen orubblig över sig, rörelseförloppet måste visa sig helt annorlunda,
nämligen med en snurrande jord kretsande kring solen. Som vi redan i tidigare kapitel
framhållit, är den ena beskrivningen lika korrekt som den andra ur ren
beskrivnings-synpunkt. Skall man välja mellan de bägge beskrivningarna måste andra hänsyn
spela in (jfr sid. 131).
För de antika folken liksom ännu för sjömannen och naturfolken var himmelens
skådespel ett rättesnöre för de dagliga gärningarna, och för dem måste intresset därför
knytas till hur skådespelet syntes för den jordiske betraktaren. För den moderna
människan, särskilt den som lever i städer där man sällan ser en flik av stjärnhimlen,
kan synpunkten vara rätt så likgiltig. Men för astronomen, som både skall iakttaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
