- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
361

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kraften - Den likformiga rörelsens kraftyttringar - Energi och energiomsättning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ENERGI OCH ENERGIOMSÄTTNING. 361

dragas upp. Vinsten med en dylik energimagasinering i urens lod är att tornväktaren
en gång i veckan kan på en kort tid tillföra det arbete, som sedan under hela veckan
förbrukas i uret, och han befrias därigenom från att under veckans övriga tid befatta sig
med urets gång.

För att klart fatta det väsentliga i den mekaniska procedur som ligger bakom ett
urs uppdragning vilja vi i siffror belysa ett exempel. Vi vilja uppskatta den effekt som
förbrukas till själva »gången» i ett dalaur, där en vikt om 8 kg under veckans lopp
sjunker 1.5 m. Den energimängd, som lodet avgiver, när det sjunker, är uppenbarligen 8 • 1.5
= 12 kgm, och den därtill anslagna tiden är en vecka, d. v. s. 7 • 24 • 60 • 60 — 604 800
sek., eftersom veckan utgöres av 7 dygn om 24 timmar och varje timme omfattar 60
12

minuter om 60 sekunder. Effektförbruket är således kgm/sek, och om vi räkna

604 800

ut det i decimalbråk få vi med ganska stor noggrannhet 0.00002 kgm/sek. Dividera vi
detta med 75 få vi effekten i hästkrafter till att bli 0.00000027 hkr; Lodet i ett dalaur
kopplat till urverkets vals representerar således en motor, som under en vecka kan utveckla
en effekt av ungefär */4 milliondels hästkraft. Vilja vi uppskatta denna motors
effekt i watt få vi multiplicera 0.00002 med 9.8 och få således effekten till 0.000196 watt,
d. v. s. ungefär 2 tiotusendels watt. Betänka vi nu, att en något så när kraftig man
vägande 70 kg genom att gå s. k. armgång i en lina åtminstone under en kortare tid
lätte-ligen kan höja sig 3 dm i sekunden, så få, vi som en normal effekt, svarande mot
händer-70 • 0.3

nas arbete 70 • 0.3 kgm/sek, d. v. s. cirka 20 kgm/sek, eller — hkr, d. v. s. cirka x/4 hkr.

i o

Det är därför ett lekverk för människan att med sina händers kraft utföra det arbete
om 12 kgm som skall magasineras i loden; »teoretiskt» sett skulle det gå att utföra på
12

- sek, d. v. s. på något mer än en halv sekund, ehuru den praktiska anordningen av
lo-dets upphalning icke medger en så snabb procedur, ty samtidigt med upphalningen bör
det snöre vari lodet hänger omsorgsfullt lindas upp på motsvarande vais.

Detta exempel visar oss, att man genom att utnyttja den mänskliga kroppens
relativt stora effekt under en kort tid kan magasinera en energimängd, som sedan under en
betydligt längre tid kan utnyttjas till motorverkan med mindre effekt. Den stora effek-,
ten multiplicerad med sin korta tid ger samma arbetsbelopp som den lilla effekten
multiplicerad med sin väsentligt längre tid. Magasineringen av arbetet gör det således
möjligt att öka motorns arbetstid på effektens bekostnad och vice versa.

Ett annat exempel på energimagasinering och energiomsättning ha vi i den spända
fjädern; vare sig fjädern spännes genom förändring av dess längd medelst en dragande
kraft eller genom sammanrullning medelst ett vridande moment, kommer den vid
återgång till sitt ursprungliga läge att kunna uträtta arbete. Uti urfjädern har man
praktiskt utnyttjat denna energimagasinering, särskilt vid fickur, där den behövliga
effekten är utomordentligt liten. Även i en del rörliga leksaker utnyttjas fjädrar till
energimagasinering, men som var och en vet kunna dessa »uppdragna» fjädrar icke
leverera någon beaktansvärd effekt annat än för en kort stund. Leksaksbilen kilar runt
några varv på golvet och så stannar den, leksaksflygmaskinen tager likaså ett skutt 1
luften för att åter falla ned, och först efter en ny uppdragning kunna de åter börja
med denna kortvariga, självständiga rörelse. Naturligtvis skulle man, såsom man fordom
gjorde vid armborst och kastmaskiner, genom att göra fjädern lång och styv kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:08:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free