Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kraften - Den likformiga rörelsens kraftyttringar - Det mekaniska begreppet arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET MEKANISKA BEGREPPET ARBETE.
347
med motvikter göra rörelsen hur långsam som helst. Hur man än förfar med dylika
rent mekaniska anordningar alltid gäller Aristoteles’ princip, att det mekaniska arbete,
som dylika hindrande krafter uträtta, är numeriskt lika med det mekaniska arbete, som
uträttas av kärrans dragande tyngd. Tyngden är den dragande kraften, friktionen eller
motviktens tyngd är den hindrande lasten. Tyngdens arbete är produkten av kärrans
tyngd och backens höjd, oberoende av backens övriga egenskaper, och detta arbetes
talvärde har intet med bromsningsanordningens karaktär att göra. Däremot få de
bromsande krafterna just anpassa sig efter detta tyngdens arbete, så att Aristoteles’ princip
blir uppfylld, och därför äga alla rent mekaniska bromsanordningar den egenskapen
gemensam, att det av dem vid bromsningen uträttade mekaniska arbetet är lika med
dragkraftens, i detta fall tyngdens arbete.
Den ideala arbetsprocessen. Det finns mer eller mindre fullkomliga mekaniska
maskiner, och vi skola se, att de kunna vara mer eller mindre värdefulla vid ett arbetes
uträttande, men vi skola också lära oss särskilja de faktorer som kunna inverka störande
på en maskinell anordnings arbetssätt.
Den mänskliga organismen är i än högre grad bekajad med ofullkomligheter, och
den mänskliga kroppens arbete kan på den grund bli rätt så svårt att i siffror värdera.
En van person kan med lätthet utföra ett arbete, där en ovan person nödgas göra stora
ansträngningar, och man kunde på den grund vara frestad att mena, att ett och samma
arbetsresultat mätes i ett för olika personer olika mått. Så illa ligga dock icke
förhållandena till vid ett arbetsresultats värdering; långt ifrån att behöva förkasta ett för
alla individer gemensamt mått på arbetets numeriska värde äga vi i det mekaniska
arbetsbegreppet nyckeln till denna värdering. Ja, samtidigt ger detta klara, i siffror
mätbara begrepp nyckeln till förståelsen av den mänskliga arbetsskickligheten, och detta
gör att det mekaniska arbetsbegreppet lett till en förnuftsenlig grund även för det
mänskliga arbetets ekonomiska uppskattning. Så länge man håller sig till det rena
arbetsresultatet är detta åtminstone fallet; låter man sociala hänsyn, krav på
försörjningsmöjligheter o. s. v. spela in, blir frågan dock mera komplicerad och faller utanför
de exakta beräkningsmetodernas ram.
Att den yrkesvane arbetaren med mindre kroppsansträngning än den mindre
skicklige arbetaren utför ett arbete inses lätt bero därpå, att den förre i mindre grad än den
senare slösar bort sina krafter på onödigt arbete. Låt oss tänka oss en van låssmed och
en ovan lärling ställas inför samma uppgift, den att dyrka upp ett lås. Lärlingen står i
»evigheter» och vrider och bänder och grimaserar och fäktar med armar och ben, och till
slut går kanske låset upp. Den skicklige låssmeden däremot känner sig för försiktigt,
han lirkar och jämkar tills nyckeln får »det rätta taget», så i ett tag, som om det gått av
sig själv, springer låset upp. Bägge två ha flyttat låskolven, bägge två ha genom
nyckelns förmedling utövat kraftverkan på denna kolv, och vid kolvens förflyttning har
kraftverkan följt densamma, så att alla betingelser för en beräkning av vad vi kallat
kraftens mekaniska arbete äro uppfyllda. Arbetsresultatet är till synes också detsamma:
låsets öppnande. Men bägges ansträngningar äro väsentligt olika. Och varför? Jo,
medan den mekaniskt vane personen sakta, d. v. s. utan onödigt arbete, kände sig för,
tills han fann den handrörelse, som bäst motsvarade kolvens rörelse, lät den andre sina
kroppskrafter spännas till det yttersta i onödiga rörelser, vilka icke medförde annat
resultat än blodets kringjagande i ådrorna, nyckelns krökande och låskolvens
sönder-skavande. Men alla dessa onödiga och svårberäkneliga arbetsresultat måste man lämna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
