Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kraften - Kraftens vridande verkan - Hävstångslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
KRAFTEN.
tyngden» att en olikarmad vinkelhävstång belastad med olika vikter befinner sig i
jämvikt, när den intager en sådan ställning, att de bägge vikternas kortaste avstånd till
lodlinjen genom vridningspunkten stå i omvänd proportion till vikternas storlek.
Vi skola icke direkt ingå på denne författares sätt att behandla frågan utan vända
oss i stället till en fråga av ännu större räckvidd, där samma synpunkter kunna göras
gällande. Vår nya fråga är denna: om en kropp är vridbar omkring en punkt och om
man genom en vid densamma fästad tråd utövar en bestämd dragande verkan, hur skall
man kunna i siffror värdera den vridande verkan som denna dragning åstadkommer?
Leonardo da Vinci vidgar hävstångslagens betydelse. Uti Leonardo da Vincis
efterlämnade anteckningar finnes den frågan behandlad och svaret på den frågan finnes
Fig. 256. Leonardos betraktelse^över hävstången vid snett verkande kraft.
där även, nästan som en naturlig fortsättning av den tankegång som behärskade
författaren till »Jordanus’ bok om tyngden». Tydligast ser man denna tankegång i
anslutning till den av Leonardos figurer som återgives i fig. 256. I ena änden av
en vågbalans hänger en vikt fritt ned, i den andra änden a hänger en vikt, vars
upphängningstråd lagts över en trissa n, så att tyngdens dragriktning blivit sned.
Vidare är en cirkel uppritad med vridningspunkten m till centrum och så att den just
tangerar den sneda trådens riktningslinje na; cirkelns radie mf fram till
tangerings-punkten är i figuren markerad. Tänker man sig cirkeln icke bara vara en uppritad båge
utan en på balansen fästad verklig trissa och tråden na frigjord från balansens ände a
och i stället fortsatt förbi a och upplindad på denna trissa, så skulle trådens dragning
uppenbarligen ha precis samma verkan som när tråden är fästad i a. Vid en liten
obetydlig vridning av balansen kommer exempelvis den över trissan n upphängda vikten
att sänka sig, samtidigt med att den fritt hängande vikten höjer sig. Är vågarmen lika
lång som radien mf, så sänker sig den ena vikten lika mycket som den andra höjer sig;
är vågarmen som i fig. 256 dubbelt så lång som radien mf, så höjer sig den fritt hängande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
