Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kraften - Kraftens förskjutande verkan - Kraften som vektor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
KRAFTEN.
medlade verkningar, att man under höggotiken förvandlade katedralerna till veritabla
glasaskar. Konstrikt smyckade glasaskar, men trots glasets skörhet så konstruktivt
fulländade att de snart stått i tusen år, trots att de voro avsedda att tjäna den dubbla
uppgiften av kyrka och fästning.
Krafters angreppspunkt. Uti den gotiska byggnadskonstens valvstrålar,
gördelbågar, kolonner, strävpelare och spröjsverk finns för ögat tydligt utbildad den rätt
invecklade elastiska struktur som den ihåliga byggnadskroppen under tyngdens
inverkan måste äga. Där finns även synligt byggmästarens strävan att koncentrera
påkänningarna längs bestämda linjer, utefter vilka denna påkänning ledes fram till
bestämda punkter, där pelare och andra stödjande byggnadsdelar sättas in för att
förmedla påkänningen ned till jorden. »Punkterna» ha visserligen en rätt så stor
utsträckning, så att de i materialet vanligen formas ut till kapitäl, men den konstruktiva tanken
är omisskännlig och gotikens konstruktioner äro föregångare till vår tids
fackverksmäs-sigt utformade bro- och valvkonstruktioner.
I det moderna fackverket liksom i aeroplankonstruktionerna, där raka stänger och
stålsträngar sammanlöpa i olika punkter för att efter konstruktörens önskan dit förmedla
påkänningarna, är samma grundtanke på ett mera torrt och abstrakt sätt tillämpad.
Men lika väl som det moderna fackverket måste anses vara framsprunget ur vår tids
sätt att schematiskt karakterisera en kraftverkan förmedelst en angreppspunkt och
en angreppsriktning, så har man rätt att anse att gotikens byggmästare genom sina
konstruktioner givit uttryck åt samma schematiska karakterisering.
De äldsta folkens byggmästare voro handlingens män och kunde icke som filosoferna
använda sin tid till nedskrivandet av sina tankar. Vi veta därför intet annat om deras
kunskaper än vad som direkt talar till oss ur deras verk. Men dömer man efter dessa
verk, måste man medgiva att insikterna varit utomordentligt stora. Genom
yrkes-tradition och medeltidens skråväsen hade deras kunskaper så småningom utvecklats
och nått denna fulländning, men kunskapernas rent intellektuella utformning
försummades och kommer därför att för oss vara förborgad. Det är därför först senare tiders
tekniskt intresserade tänkare som givit medvetna uttryck åt tanken att en kraftverkan
bör knippas samman med föreställningen om en angreppspunkt och en angreppsriktning,
men denna tanke, hur schematisk och summarisk den än är, därför att den ser bort från
hela det elastiska spänningstillstånd, varur kraftverkan framsprungit, har dock visat
sig vara av en utomordentligt stor betydelse.
I vissa speciella fall har människan dock ända sedan urminnes tider rört sig med
kraften såsom en till en bestämd punkt knuten verkan. Uti vågen, vars vågskålar
upphängts i lika långa armar, visste man att tyngden är den verksamma kraften, men man
visste även att denna kraftverkan koncentrerats till vågskålens upphängningspunkt,
så att dennas läge är avgörande för vägningsproceduren. Uti pyndaren och besmanet
hade man ju rent av gjort upphängningspunkten, tyngdens angreppspunkt, skjutbar
och därigenom fått en metod att bestämma en kropps vikt.
Även här äger »angreppspunkten» en utsträckning, men genom att använda skarpa
eggar har man reducerat utsträckningen till det minsta möjliga. Genom att samtidigt göra
både eggar och de pannor varå eggarna stödas av utomordentligt hårt material (härdat
stål, agat o. d.) har man än skarpare lokaliserat kraftverkan. Intet hindrar att man
åtminstone i tanken ersätter eggen med en skarp spets och således praktiskt taget realiserar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
