Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materian som rumfyllande ämne - Tomrummet ur filosofisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
MATERIAN.
med detta slagord bemött varje försök till en klar uppfattning av frågan om tomrummets
natur. När man sedan genom luftpumpen ansett sig verkligen ha visat tomrummets
existens, var man färdig att med en axelryckning avfärda både »horror vacui» och
Aristoteles. Man glömde, att Aristoteles ingalunda nöjt sig med slagord. Vi se av det
nu anförda, att Aristoteles tvärtom försökte utveckla skälen för och emot, och att han
genom reductio in absurdum (se sid. 87) sökte visa, att den åsikt, han själv hyllade,
var den enda logiskt tillfredsställande.
Även andra skäl mot tomrummets möjlighet framlade Aristoteles. Han ansåg sig
veta, att en kropp som faller i luften gör detta med större hastighet än i vattnet, ja,
att fallet alltid i olika media sker med större hastighet ju tunnare mediet är, ju
mindre motstånd det undanträngda ämnet således utövar, och härav drog han den
slutsatsen, att en kropp, om den finge falla i tomrummet, skulle få en oändligt stor
hastighet. Häri såg Aristoteles en ny absurditet, visande att tomrummet icke kan existera.
Fig. 166. Egyptisk sughävert. Fig. 167. Sughävert med särskilt sugrör.
För att rätt bedöma Aristoteles’ ståndpunkt få vi inte glömma, att en hel mängd
andra fakta även tydde dels på tomrummets omöjlighet och dels på att rörelse alltid
består i att ett ämne lämnar plats för ett annat. Uti häverten och pumpen hade man
bl. a. det mest påtagliga belägg för en dylik åsikt.
Sughäverten. Sughäverten, vilken redan tidigt var känd av de äldsta kulturfolken
(se fig. 166), visar ju, att om man suger ut luften ur ett i ett vätskefyllt kärl neddoppat
omböjt rör, så stiger vätskan upp i luftens ställe och kan sedan oavbrutet rinna genom
röret, så länge rörets utloppsmynning ligger lägre än vätskeytan i kärlet. Tack vare
denna egenskap kan man använda häverten till att tömma djupa kärl utan att behöva
luta på dem. Är vätskan giftig kan man undgå att få den i munnen genom att förse
häverten med ett extra sugrör (fig. 167). Med fingret täpper man till vid b, under det
man suger vid o; så snart vätskan därvid rinner ned i hävertens yttre skänkel, kan man
avlägsna fingret och upphöra att suga.
Vattenpumpar. Olika vattenpumpar visade likaså, att man icke kan åstadkomma
ett tomrum. Att Aristoteles känt till dylika pumpar är i hög grad troligt. — Alexandrinen
Heron var åtminstone väl förtrogen därmed och omnämner i sina skrifter en så pass
komplicerad pumpanordning som den med vindkittel försedda brandsprutan. Vatten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
