Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materian som vägbart ämne - Samband mellan kroppars vikt och rymd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
MATERIAN.
temperatur förfar man så, att sedan vattnets vikt bestämts i gram vid temperaturen i
fråga, räknar man sig till volymen genom att dividera vikten P±—Po med den specifika
vikt st som vattnet har vid denna temperatur; i övrigt förfares som ovan sagts, och
p_____________________p
resultatet blir s = -:— • s(.
P.~P0
Vattnets specifika vikt vid olika temperaturer har som sagt bestämts med stor
noggrannhet genom jämförelse av volymen hos en i en termometerformad behållare
innesluten vattenmängd med volymen av en på samma sätt innesluten vätgasmängd.
Uti följande tabell, där man, som numera inom vetenskapen ofta är brukligt, satt
vattnets specifika vikt = 1 för 4° C, då vattnet har sin största täthet, angiva vi en samling
sådana värden för temperaturer från 0° till 29°.
Temperatur .... 0’ 1° 2’ 3° 4° 5°
Vattnets sp. v .... 0.99987 0.99993 0.99997 0.99999 1.00000 0.99999
Temperatur .... 6°’ T 83 9° 10° 11°
Vattnets sp. v .... 0.99996 0.99993 0.99987 0.99981 0.99973 0.99964
Temperatur .... 12° 13° 14° 15° 16° 17°
Vattnets sp. v .... 0.99953 0.99941 0.99928 0.99913 0.99898 0.99881
Temperatur .... 18° 193 20° 21° 22° 23°
Vattnets sp. v .... 0.99863 0.99844 0.99824 0.99802 0.99780 0.99757
Temperatur .... 24° 25= 26° 27’ 28’ 29°
Vattnets sp. v .... 0.99733 0.99707 0.99681 0.99654 0.99626 0.99597
Vid bestämning av specifika vikten för fasta kroppar sker bestämningen med en
pyknometer medelst tre successiva vägningar: l:o några provbitar av kroppen uppvägas,
2:o pyknometern väges helt fylld med en vätska, vari den fasta kroppen ej löses, 3:o
pyknometern väges innehållande provbitarna av den fasta kroppen och för övrigt fylld
med samma vätska som vid andra vägningen. Kallas vägningsresultaten uttryckta i
gram resp. Pu P2 och P3, så anger P3—Bi vikten av pyknometern med vätskan sedan
provbitarna avlägsnats, och således anger P2—(P2—Px) vikten av den av provbitarna
undanträngda vätskan; divideras detta med vätskans specifika vikt st, erhålles
prov-p ] p^_________________________p
bitarnas volym till —–––2–––; med denna volym dividerar man vikten Pr av
prov-st
p
bitarna, varvid erhålles specifika vikten s =–––––-• s,.
P1 + P2-P3
Mohr-Westphals Tåg. En enkel metod för snabb och tillförlitlig bestämning av
vätskors specifika vikter har i vår tid uppfunnits av Westphal och förbättrats av Mohr.
Härvid kommer en speciellt konstruerad våg till användning. Denna våg är avbildad
i fig. 165. Balansen KHh är vridbar kring en vid H befintlig skarp egg, och det hela
upp-bäres av det genom skruven P i förhållande till stativfoten höj- och sänkbara stativet
PH. Balansens ena arm Hh är graderad i 10 lika delar; de 9 innersta motsvaras av skåror,
i vilka man kan hänga upp de olika ryttarevikterna A2, B och C; den yttersta
motsvaras av en kring en egg vridbar krok h, på vilken ryttaren Ax kan upphängas ävensom
en speciellt inrättad sänkkropp av glas innehållande en termometer och upphängd i en
fin platinatråd. Balanfeens andra arm uppbär en motvikt K, försedd med en spets, vilken,
när jämvikt råder, skall stå mitt för den å stativet befintliga spetsen. Ryttarevikterna
äro så avpassade, att Ar och A2 ha samma vikt, medan B och C ha vikter som äro resp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
