- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
226

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materian som vägbart ämne - Samband mellan kroppars vikt och rymd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

MATERIAN.

(död 1039) uppfann sålunda pyknometern (fig. 162) och iakttog temperaturens inflytande
på specifika viktens värde. År 1137 författade Al Khazini den tidigare omnämnda boken
(sid. 208) om Vishetens våg, där följande tablå över specifika vikter finnes intagen.
För jämförelses skull ha vi, i en kolumn vid sidan om Al Khazini’s värden, angivit de
moderna bestämningarnas gränser (rörande dessa gränser jämför sid. 221).

Ämne. Spec. vikt
enl. Al Khazini. enl. moderna mätningar.
Guld 19.05 19.23—19.34
Kvicksilver .... 13.56 13.59
Koppar 8.66 8.30—8.95
Mässing 8.57 8.1 —8.6
Järn 7.74 7.03—7.88
Tenn 7.32 7.0—7.31
Bly 11.32 11.215—11.445
Silver 10.30 10.42—10.57
Brons 8.82 8.6—8.8
Blä hyacint.... 3.96 —
Röd * .... 3.85 —
Rubin 3.58 —
Smaragd 2.75 2.73

Lapis Lazuli.......... 2.69 —

Orientalisk pärla . . . 2.60 2.75

Gult vax.............. 0.95 —

Sött vatten........... 1.00 1.00

Hett vatten.............. 0.958 0.958

Isvatten.................. 0.965 0.999

Havsvatten............ 1.041 —

Vin................... 1.021 —

Sesamolja................. 0.915 —

Olivolja................. 0.920 0.91

Komjölk .................. 1.110 —

Honung.................... 1.406 —

Människoblod.......... 1.033 —

Hydrostatiska vågen. När européerna sedermera även började intressera sig för
naturvetenskap riktades även deras intresse mot dessa frågor. Galilei och hans
lärjungar konstruerade speciella vågar för dylika bestämningar. Hawksbee införde i
början av 1700-talet den än i dag brukliga hydrostatiska vågen, vilken är utrustad med
olika långt ned hängande vågskålar (fig. 160).

Bestämningar medelst hydrostatiska vågar användas nu för tiden huvudsakligen
då det gäller fasta kroppar och då bestämningen icke avser så stor noggrannhet.
Bestämningen förutsätter, att man har tillgång till en vätska, som förhåller sig neutral till
kroppen (lösning eller kemisk reaktion således utesluten) och vars specifika vikt är
bekant. Där så är möjligt använder man vatten och tager dess specifika vikt ur tabell.
I motsatt fall kombineras metoden med den utomordentligt enkla metod för mätning av
vätskors specifika vikt som består i vägning med Mohr-Westphals våg. Vid den
hydrostatiska metoden förfar man så, att det fasta provet upphänges i en kokongtråd samt
väges i luft; vägningsresultatet antecknas, och vikten blir låt oss säga Po gr.
Därefter inskjutes ett kärl med en vätska ägande den kända specifika vikten s, så att
provbiten och en del av kokongtråden nedhänga i vätskan. En förnyad vägning
ger nu ett annat mindre viktsresultat, säg P gr. Bildar man differensen Po—P mellan
de båda vägningarna, får man den undanträngda vätskans vikt; dividerar man
differensen med vätskans specifika vikt, kommer resultatet (Po—P)/s att ange
vätske-deplacementets och således även kroppens volym i cm3. Divideras denna volym i

P-s
kroppens vikt, erhålles dess specifika vikt, — -•
* 0 *

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:08:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free