Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materian som vägbart ämne - Vägningsförfarandets principer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS VÄGBARHET. VÄGNINGSFÖRFARANDETS PRINCIPER.
201
Att denna erfarenhet är långt ifrån självklar bevisas bäst av att det finns personer,
somdro sig bli märkbart tyngre, om de krypa ihop. Att en person genom att krypa ihop
och dymedelst ändra sin kropps form, kroppsdelarnas inbördes läge, kan göra det svårare
för den som vill lyfta personen i fråga upp ifrån golvet är ett faktum, men detta beror icke
på någon ändring av vikten, utan på att man för den lyftande personen försvårar ett
gynnsamt utnyttjande av kroppskrafterna. Befinner man sig däremot på en våg, ändras
icke dennas utslag, sedan kroppen ändrat ställning; under det man ändrar ställning, kan
däremot vågen visa något annat, än när kroppen intager en bestämd ställning, men detta
sammanhänger med rörelsens inflytande på vägningen, ett inflytande som i hög grad
kan förrycka ett vägningsresultat. För att utföra en tillförlitlig vägning fordras således,
att föremålet som väges är i vila på vågskålen, och erfarenheten visar, att då gäller
ovanstående fundamentala sats, så att vikten är densamma, vare sig man i vila är hopkrupen
eller rak.
Även andra förekommande föreställningar ge vid handen, att vår fundamentala sats
är allt annat än självklar. Det finns faktiskt folk som tror, att en gris har mindre vikt
när den är mätt än när den är hungrig, och det finns bönder, som i överensstämmelse härmed
mena, att man icke bör ge grisen mat strax innan den skall säljas till slaktaren, ty maten
skulle menligt inverka på vikten. Ställer man en gris på en våg och föda på vågskålen,
visar det sig dock, att i överensstämmelse med fundamentalsatsen totala vikten icke
ändras, sedan grisen ätit upp födan; man vore frestad att säga »naturligtvis», ty
omplaceringen av födan från vågskålen till grisens mage kan inte gärna väntas medföra någon
förändring i viktsavseende.
Även från rent vetenskapligt håll har denna fundamentalsats bestritts. Vi veta
hurusom bl. a. Aristoteles’ lära om lätt och tung materia ävensom läran om
impondera-bilia i hög grad försvårat en klar insikt om viktsbegreppets fundamentala betydelse.
Dessa läror behärskade åskådningen ända till slutet av 1700-talet, och det var först
genom den moderna kemien som ovanstående grundsats blivit allmänt vedertagen. Ja, man
kan rent av påstå, att den moderna kemiens genombrott just bestod i anammandet av
denna grundsats.
För att återgå till de numrerade vikterna, vilka gruppvis väga jämnt, så snart
siffersummorna äro lika, så kan man lätt inse, att detta förhållande är en följd av vår
fundamentala erfarenhetssats. Varje vikt med en viss sifferangivelse kan nämligen styckas upp
i ett mot detta tal svarande antal enhetsvikter, så att en bestämd grupp av olika vikter
nödvändigt väger jämnt med så många enhetsvikter som angivas av gruppens
siffersumma. Två olika grupper med samma siffersumma väga således upp samma antal
, viktsenheter och ha för den skull samma vikt.
Vikt, massa och tyngd. Hur djupliggande denna fråga i själva verket är framgår
bäst av ett experiment, som första gången utfördes av von Jolly (1809—1884), och som
man lätt kan utföra med en modern precisionsvåg. Låt oss tänka oss en dylik uppställd
så, att från vardera vågskålen nedhänger en annan vågskål på exempelvis ett djup
av 1 meter (Jolly använde en höjdskillnad av 5.29 m.). Placerar man högsta tillåtna
belastning å vardera vågskålen, så att vågen väger jämnt, samt därefter flyttar
exempelvis den högra lasten ned på den undre vågskålen, så äger icke längre jämvikt
rum, utan den nedflyttade lasten tynger ned den andra; flyttar man även ned denna,
inträder däremot återigen jämvikt. Äro bägge lasternas vikt från början 1 kg, visar det
sig, att man efter första omplaceringen får öka den vänstra vågskålens belastning med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
