Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materians former och förvandlingar - Metallerna och de metallurgiska processerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
MATERIAN.
luft och vid närvaro av kol som två processer av motsatt verkan. Den förra processen,
röstningen, kallas för en oxidationsprocess. Oxidationens och reduktionens fulla
innebörd skola vi först längre fram inse (sid. 190). I fig. 124 se vi ifrågavarande reduktion
företagas; överst försiggår den s. k. råkopparsmältningen på en av kol och jord bildad
härd, och nedtill se vi garningen i en garhärd. Garningen är en nedsmältning under kraftig
påblåsning av luft genom s. k. bläster och utgör således en kraftig oxidationsprocess;
den är avsedd att huvudsakligen beröra de slaggbildande inblandningar, som flyta
på kopparns yta, däremot ej kopparn själv. Faktum är, att en del av kopparn förvandlas
genom denna oxidation och därför i nutida anordningar underkastas förnyad reduktion.
Fig. 124. Råkopparsmältning och gärning.
Efter Agricola (1557).
Fig. 125. Tennmalmens vaskning.
Efter Agricola (1557).
Tenn. Tennet utgjorde en viktig ingrediens vid bronstillverkningen och hämtades
av fenicierna från Spanien och Britannien. Även detta underkastades reningsprocesser.
Malmen vaskades (fig. 125), därefter reducerades den medelst kol i en schaktugn; i fig. 126
se vi den därvid använda urgamla blästeranordningen BB, bestående av runda träskivor
med bälgar av läder.
Bly. Blyet, som vi sett utnyttjas vid silvrets rening, användes också vid
bronstillverkningen och fick även i äldsta tider vidsträckt användning vid tillverkning av rör,
särskilt till vattenledningar inomhus, då tegelrör voro mindre lämpliga. I Livias hus på
Palatinen i Rom finnas ännu bevarade de vattenledningsrör av bly, som denna kejsar
Augustus’ änka betjänat sig av. På grund av sin stora tyngd har det i äldsta tider även
använts som vikter vid vävstolar till att spänna trådarna med. Blyets förmåga att i
legering med tenn bliva synnerligen lättsmält, så att det kan användas som lödmetall,
omnämnes bl. a. av Plinius. Genom sin böjlighet och seghet fick det allehanda användning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
