Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rummet - Spekulativ rumsuppfattning - Filosofiska skolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPEKULATIV RUMSUPPFATTNING. FILOSOFISKA SKOLOR.
81
Med cirkeldelningen följde studiet av de regelbundna månghörningarna och av de
solida kroppar, som med deras tillhjälp gå att forma. Pythagoréerna funno, att endast
fem sådana reguljära kroppar eller polyedrar (av grek, polys, mången, och hedra, yta eller
plan) kunna bildas, nämligen dels tetraedern (grek, fyrplaningen, se fig. 57), oktaedern
(åttaplaningen) och ikosaedern (tjuguplaningen), uppbyggda av 4 resp. 8 och 20
lik-sidiga trianglar, dels hexaedern (sexplaningen), uppbyggd av 6 kvadrater, bildande vad vi
vanligen kalla en kub eller en tärning, samt dels dodekaedern (tolvplaningen), uppbyggd
av 12 regelbundna femhörningar.
Pythagoréerna nöjde sig icke med dessa i och för sig vackra upptäckter och skapelser;
deras spekulativa läggning ledde dem att söka sammanknippa allt detta till ett helt, och
talmystiken blev för dem den enande länken. Thales’ gamla fråga efter alltings ursprung
och innersta väsen blev nu besvarad på ett nytt sätt. Världen var uppbyggd av fem
grundelement, vart och ett svarande mot de fem reguljära kropparna. Till de fyra
elementen eld, jord, luft, vatten fogades ett femte, varom Platon dock yttrar sig mycket
dunkelt. Somliga mena, att det femte elementet var etern, troligen hämtat ur
Anaxi-manders föreställningsvärld. I sin skrift Timaios säger Platon om det mot dodekaedern
Fig. 57. De platonska kropparna.
1. Tetraeder. 2. Oktaeder. 3. Ikosaeder. 4. Kub eller hexaeder. 5. Dodekaeder.
svarande femte elementet, att »Gud använde sig av detta vid världens skapelse». Uti
denna tillfälliga och för övrigt ganska löst konstruerade överensstämmelse mellan
elementens femtal och de reguljära kropparnas femtal sågo pythagoréerna ett djupt
liggande orsakssammanhang, och var och en av de fem reguljära kropparna blev därför
en symbol för de olika elementens art och väsen, elden svarade mot tetraedern, jorden
mot kuben o. s. v.
Hur barnsligt ett sådant betraktelsesätt än kan synas för oss nutida människor, är
det dock endast ett utslag utav det för all naturforskning karakteristiska sökandet efter
analogier och överensstämmelser. Själve Kepler, som mer än mången använde
naturvetenskapliga rön till att grundlägga en sund uppfattning av världsrummet, leddes i
början vid sitt sökande efter sanningen av dylika lösa analogier. Kepler trodde sig ur
överensstämmelsen mellan planeternas femtal (sedermera har man ju upptäckt fler
planeter) och de reguljära kropparnas femtal vara i stånd att geometriskt bestämma
planeternas inbördes avstånd (se fig. 91 sid. 133).
De reguljära polyedrarna med undantag för kuben ha i vår tid icke någon som helst
praktisk betydelse, men de leva med envishet kvar i den geometriska undervisningen
och vittna om det starka intryck de för något mer än två tusen år sedan gjorde på
människans sinnen.
Pythagoréernas fantasi sattes starkt i rörelse av upptäckten om att en sträng skall
delas i förhållanden som de hela talen 1, 2, 3 och 4 för att ge tetrakordets harmonierande
toner, och de trodde sig kunna finna all naturens lagbundenhet fixerad med tal. Tack
vare framför andra Cartesius och Newton har naturfenomenens räknemässiga
be-6—250164. Uppfinningarnas bok. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
