Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tiden - Dagens indelning och den mekaniska tidmätningen - De äldsta uren - Det moderna uret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
TIDEN.
och sakta deras gång. Sedan upptäckte man, att man. utan att ändra vikten men genom
att placera samma vikter på olika avstånd från vridningsaxeln erhöll olika tröghet hos
balansen, och så var man mogen att medelst flyttbara vikter (se fig. 15) på ett lika
sinnrikt. som enkelt sätt ändra balansens tröghet och urets gång. Från rent mekanisk
ståndpunkt kan man därför anse, att det medeltida urmakeriet lett fram till följande
fundamentala sats:
Vid en kropps vridningsrörelse kring en fast axel betingas
kroppens tröghet icke blott av materialets totala vikt utan
även av dess placering i förhållande till vridningsaxeln; ju
längre bort materialet flyttas ut från vridningsaxeln, desto
större blir kroppens tröghet.
Det moderna uret.
Galileis förmenta pendelur. Ett stort framsteg inom urmakeriet gjordes av
nürn-bergaren Peter Henlein (1480—1542) genom införandet av de s. k. Nürnbergeräggen,
Eig. 16. Modern registrering av pulsslagen hos olika människor.
fickur, i vilka lodet ersatts med en spiralfjäder inmonterad i ett fjäderhus. Det utan
tvivel största framsteget i tidmätningens konst gjordes dock mot mitten av 1600-talet,
då den store Christian Huygens uppfann pendeluret, en uppfinning vars originalitet
man på vissa håll sökt bestrida.
Redan på 1580-talet lär den store italienaren Galileo Galilei (1564—1642) ha
kommit underfund med, att en pendel, d. v. s. en i ett snöre eller en lätt stav upphängd
tyngd, då den svänger fram och tillbaka, till varje svängning använder en fullt bestämd
tid, pendelns svängning stid. Denna tid är för långa pendlar större än för korta och kan
därför hos en och samma pendel varieras, om man varierar pendelns längd, vilken räknas
från upphängningspunkten till tyngdens centrum. Rörande de närmare omständigheter
under vilka Galilei gjorde denna upptäckt finnas detaljerade berättelser, vilkas
vederhäftighet dock starkt kan ifrågasättas. Galileis lärjunge och biograf Viviani berättar
sålunda, att Galilei under sin studenttid i Pisa vid ett besök i domkyrkan därstädes lagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
