Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tiden - Dagens indelning och den mekaniska tidmätningen - De äldsta uren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
TIDEN.
cirkelns tolvdelning. Även natten indelade de i 6 temporaldubbeltimmar, och härvid
kunde de även använda den skålformiga solvisaren, ty månen kastar en skugga, som
likaledes passerar rits efter rits med ungefär lika tidsmellanrum. Vid fullmåne stiger
månen upp över horisonten ungefär samtidigt med att solen går ned, och den blir uppe
ända till morgongryningen, så att man hela natten kan använda solvisaren. I andra
faser är detta icke fallet, men så länge den är över horisonten, kan den medgiva en
indelning av natten. En annan indelning av
natten i dylika underavdelningar kan
genomföras med hjälp av stjärnorna och
genomfördes även av de babyloniska
prästerna.
Olika slag av solur. Från babylonierna
kom solvisaren även till andra folk; ett av
de äldsta vittnesbörden härom ha vi i
Bibeln, där man i profeten Esaias 38 kap. 8 v.
läser följande om judakonungen Ahas: »Si
jag skall låta skuggan av de streck, vilka
hon efter solen redan har överskridit på
Ahas’ solvisare gå tio streck tillbaka. Och
solen gick tillbaka tio streck av de streck,
vilka hon redan hade överskridit.» Ur
babyloniska kilskrifter veta vi emellertid, att
konung Ahas regerade 743—727 f. Kr., och
redan vid denna tid skulle hebréerna
således varit i besittning av dylika instrument.
Huruvida de verkligen ägt tillräcklig
astro
nomisk insikt för att fatta instrumentets natur såsom ett skuggspel, återgivande
naturens egen orubbliga ordning, kan man dock starkt betvivla. När grekerna i
sjätte århundradet kommo i närmare kontakt med Egypten och Babylonien,
infördes även hos dem solvisaren, och en viss babylonier vid namn Berosus omnämnes
icke blott som förmedlare av denna uppfinning utan rent av som uppfinnare. Grekerna
ha emellertid i allmänhet haft den svagheten att anse den förste förmedlaren av andra
folks uppfinningar som den verklige uppfinnaren.
Förutom den form av solur med en halvsfärisk skål vi här omnämnt kände man i
antiken en mängd andra. Vitruvius uppräknar icke mindre än 12 stycken. I vår tid
kvarleva tre huvudtyper, ekvinoktial- eller ekvatorialuret, horisontal- och
vertikaluret. Ekvatoridluret är en omformning av ekvatorialarmillan (se fig. 5) och byggd på
den principen, att en stav, som går mellan de bägge mot himmelspolerna svarande
punkterna på en meridianring, måste på en ekvatorialring kasta en skugga, som går runt
denna ring i takt med solens egen rörelse på himmelen. Indelas ekvatorringen i 24 lika
delar, erhålles dagen därför indelad i verkliga timmar och icke i variabla temporaltimmar
som vid den skålformiga solvisaren.
Låter man en mot himmelspolen riktad stav i stället kasta sin skugga mot ett
horisontellt underlag, så kommer visserligen skuggans längd att bliva olika för varje dag,
men riktningen, utmärkt genom den stråle som skuggan bildar, befinnes alltid vid samma
timme vara oförändrad. Därför kan underlaget graderas med strålar utgående från
Fig. 11. Egyptisk stridsvagn med 6-delat hjul.
Efter det av Napoleon I föranstaltade stora
verket Description de 1’Egypte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
