Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glaciärer och istid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
485
den mängd snö, som faller under vintern, och av temperaturens
höjd sommartiden. Rika på snö äro emellertid i synnerhet
milda vintrar, och i klimat med ringa skillnad mellan
sommar-och vintertemperatur, framför allt i oceaniska, fuktiga områden,
stiger också snögränsen mycket längre ned än på jordens
kontinentala områden. Sålunda ligger i de sydamerikanska bergen
snögränsen nära 2,000 m. lägre än i Nordamerikas isiga, på
nederbörd fattiga fjälltrakter. På nederbördens olika fördelning
beror likaledes, att snögränsen på i nordsydlig riktning strykande
berg ligger på olika höjd på de båda sidorna. I Bolivias Änder
utgör skillnaden mellan båda sluttningarna sålunda mer än 600
m. En påfallande motsats i detta hänseende råder också
mellan t. ex. Himalajas nordliga och sydliga sluttningar. Från
Tibet når man på Himalajas bergmur först på en höjd av
omkring 5,000 m. den eviga snöns bälte, medan man från Ganges’
slätt redan på en höjd av 3,500 m. även under sommaren finner
Himalajas klippor täckta av snö. Orsaken till dessa motsatser
är att söka i nederbördens förhållanden. Himalajas sydliga
sluttningar träffas nämligen av de sydliga vindarna, som på sin
väg över Indiska oceanen upptagit oerhörda mängder av
fuktighet. Då dessa vindar stiga uppför Himalajas bergvägg, förlora
de småningom sin fuktighet och föra endast på vatten fattig
luft över den höga bergkammen till de norra sluttningarna.
Mot polerna sänker sig snögränsen alltmera ned till havsytan,
utan att dock överallt fullt nå denna.
De hopade snömassorna förbli icke alltid kvarliggande på
bergens sluttningar och höjder. Tyndall har beräknat, att från
början av vår tideräkning 1,700 m. högt med snö fallit i Alperna,
och med lika mycket eller åtminstone föga mindre skulle Alperna
således under samma tid ökats i höjd, om snön ständigt fått
hopa sig. Atmosfärens olika inflytanden sörja nämligen för att
snön minskas och bortföres, och i denna avschaktning deltaga
även de kalla vindarna, i det att de uppvirvla den lösa snön och
föra densamma till längre ned belägna sluttningar, där en högre,
mildare temperatur råder. Sålunda kan en enda vinterstorm
föra milliontals kubikmeter snö ned i dalarna från högfjällens
toppar, men i synnerhet åstadkomma de varma och torra
vindarna en minskning av de på bergtopparna vilande snömas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
