Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torv, brunkol och stenkol - Ljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vad mänsklighet och civilisation hette. Även Nordamerikas
prärier äro till största delen intet annat än stäpper, entoniga
slätter, utan träd, utan buskar, utan höga örter, i sydvästra
delen av Nordamerika antagande en allt mera ökenartad karaktär, i
öster om Mississippi däremot mera liknande savanner och
ängsparker. I Sydamerika och Afrika är savannen förhärskande,
ehuru även där ofta övergående till stäpp. Venezuelas berömda
grässlätter, de s. k. »llanos», äro sålunda savanner med för dessa
betecknande inströdda palmoaser, och likaså bära de afrikanska
savannerna träd, ehuru aldrig i slutna skogar, utan alltid enstaka
och spridda över savannen, på vilken en av växtvärldens
väldigaste jättar, apebrödsträdet (Adansonia digitata), växer.
På stäpper och grässlätter leva idisslarna, icke blott i största
mängd, utan även i största artantal. Sålunda träffar man på
de asiatiska stäpperna saiga-antilopen, men därjämte även
vildåsnan, den s. k. kulanen, ävensom en vitgrå vildhäst (Equus
Prschevalski) samt den tvåpuckliga kamelen, och de afrikanska
slätterna äro framförallt hemvist för antiloperna, av vilka
härstädes flera arter förekomma i hjordar på hundratusentals djur
(fig. 216). Här finnas också giraffen, zebran och kvaggan samt
strutsen, hyenan och lejonet. På de amerikanska prärierna
har bison, som förr därstädes betade det närande buffelgräset
(Buchloë dactyloides), nästan fullständigt utrotats, medan på de
sydamerikanska savannerna införd hornboskap förvildats och
genom sina oerhörda massor bestämmer djurvärldens utseende
på de argentinska pampas.
Ljuset. — Den hårdaste, minst genomarbetade mark, som
finnes, är klippan. Men även på denna kunna, där lavar och
alger gjort sitt förarbete och skaffat den smula matjord, i vilken
ett frö kan gro, högre växter slå rot. Har detta skett, utvecklas
ofta mekaniska hjälpmedel, som stödja och fasthålla växten på
branta och lodräta klippväggar. Sålunda använda många växter
delvis sina blad till stödjeorgan, vilka liksom styltor hålla dem i
lodrät ställning (fig. 217). Denna anordning förhjälper växten
emellertid även till fördelen att komma i åtnjutande av så mycket
ljus som möjligt. Liksom vattnet ha nämligen belysningens
långvarighet och styrka det största inflytande på anordningen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
