Universum. Det oändligt stora och det oändligt lilla / 109 (1914) Author: Oscar Heinrich Dumrath Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalkbildande organismer - Kiselalger - Diatoméer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nya Wiens hus blivit uppförda och bära i sina
murar spår av de för tiotusental år sedan
förstenade kalkalgernas arbete.

Kiselalger. — Liksom kalksten uppkommer
genom kalkbildande organismer, så kunna också
flerstädes på samma sätt även avlagringar av kiselsyra
bildas genom hopande av därav bildade skal hos
djur och växter. I sött vatten är det emellertid
endast växter, i havet däremot både djur och växter,
men i betydligt övervägande grad de förra, vilka
deltaga i bildandet av kiselsyreavlagringarna.


Fig. 59. En kiselalg,
Syndetocystis barbardensis

Bland växterna äro de ytterst små, encelliga
diatoméerna eller kiselalgerna, av vilka för
närvarande ännu 2,000 arter förekomma, de viktigaste.
Dessa alger äro spridda över allt och anträffas
också allestädes, flyga, liksom flagellaterna, omkring
överallt med dammet, inställa sig
följaktligen också i varje glas vatten såsom en brunaktig hinna, om
vattnet får stå någon tid i ljus och värme. I lugna vikar vid
haven, vid floder, dammar, till och med bäckar överdraga de om
våren stora sträckor av marken med skimrande, skönhetskänslan
icke riktigt tilltalande, brunfärgad sammet.
Vass-stjälkar, trådalger och högre tång i sött och
saltvatten beklädas av skaftade kiselalger med täta
mattor. Bottenslam, havsgyttjan, lämnar
hundratals arter föda; i fuktig jord, i skogsmossa, livnära
sig särskilda former; i havet och i de större sjöarna
tillhöra de de s. k. svävkropparna, stundom i
sådan mängd, att de meddela vattnet sin färg.
Till och med i vattenledningar och brunnar
finnas de och utbreda sig över hela jorden från
ekvatorn till polen, genom sin massa ersättande
vad som brister i deras storlek. De sky varken
kallt eller varmt vatten och anträffas lika väl i
vatten av blott 2° C. som i Karlsbadsprudelns 72° C.
varma vatten.


Fig. 60. En kiselalg, Stephanopyxis turris.

Vissa former av kiselalger leva i Atlantiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>