Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klyvsvampar, bakterier, schizomyceter - Sjukdomsalstrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så är detta ett verk av det osynliga livet. Men även de
fruktansvärt giftiga äggvitföreningarna, likgiftet, ptomainerna och
toxinerna, hela det dystra kapitlet om sjukdomsverkningarna och
den ohyggliga död, de draga med sig, tillhöra de kemiska
biprodukterna av bakteriernas ämnesomsättning. — Knappt på något
annat område visar naturen sitt Janusansikte så tydligt som på
den bakteriella verksamhetens. De gåvor, hon med slösande
hand giver, motvägas av lika rikliga skadligheter, och i känslan
av vår med beundran blandade vanmakt stå vi inför det faktum,
att, trots all vår forskning, ett ännu ofattbart liv i varje sekund
korsar vår stig, befriar oss från arbete och besvär, men pålägger
oss lidande, ömsom gagnar, ömsom skadar, men alltid leker
med oss och låter oss ana, vilket grymt, likgiltigt leende naturens
ansikte har för människoöde och människosträvan.
Vi stå här inför frågan om bakteriernas verksamhet såsom
sjukdomsalstrare. Redan den gamle romerske författaren Varro
förklarade i sin bok om lantbruket, att våra sjukdomar
framkallas av ytterst små väsen, som ögat icke kan upptäcka, men
som växa på sumpiga ställen och med luften inkomma i
människans kropp genom munnen och näsan. Genom detta
uttalande framkallade han den fruktan för »levande smitta» i luften,
som föranledde medeltidens pestläkare att sätta fågelmasker
med en lång snabel för ansiktet till skydd mot detta smittämne,
vilket trotsade kyrkans alla ansträngningar att besvärja och
bannlysa det, för att icke börja vika från människorna, förrän
dessas förstånd vaknade och skapade vetenskapen om livet.
Det skulle emellertid dröja ganska länge, innan man lyckades
upptäcka bakterierna, och ännu längre innan man bland dem
fann de arter, som framkalla de olika smittosamma eller, såsom
de numer kallas, infektionsjukdomarna. Först genom sina år
1857 påbörjade undersökningar om jäsningsförloppen grundlade
Louis Pasteur (f. 1822 d. 1895) vårt nuvarande vetande om
bakteriernas verksamhet och vidgade detsamma genom ytterligare
lika skarpsinniga som mångsidiga iakttagelser. Robert Koch
(f. 1843 d. 1910) fullföljde därefter med största framgång Pasteurs
verksamhet och upptäckte bland annat lungsots- och
kolerabacillerna. Sedan dess ha flera sjukdomsalstrande, s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
