- Project Runeberg -  Universum. Det oändligt stora och det oändligt lilla /
16

(1914) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levande och livlöst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Redan för mer än tjugu år sedan gjordes sålunda den
iakttagelsen, att vätskedroppar, som utbreda sig på glas eller
metallskivor, visa formförändringar, vilka likna krypande amoebors
(fig. 4), och att oljedroppar på ensidigt uppvärmda metallplåtar
röra sig till den kalla, alkoholdroppar där emot till den varma sidan;
rörelseföreteelser, som förklaras av de genom temperaturen
framkallade förändringar i ytspänningen, vilka betingas av vätskans
natur och dess adhesion, d. v. s. häftande, vid metallytan. Man
har sedermera också sökt förklara amoebornas olika livsföreteelser
av de fysikaliska lagarna för ytspänning, adhesion, diffusion[1],
upplösning och kapillaritet eller
förmåga att i sina minsta håligheter, sina
hårrörskanaler, upptaga vätska, och
man har icke blott lyckats framkalla
amoebaliknande kryprörelser hos
vätskedroppar, utan också på ett
överraskande sätt med konst efterhärma
förloppen vid födans upptagande.
Bragtes nämligen kloroformdroppar
i beröring med fina schellacktrådar
eller med schellack överdragna
glastrådar, indrogos i båda fallen trådarna
i droppen till följd av den starka
adhesionen mellan kloroform och
schellack. Härvid upprullades tråden
alldeles på samma sätt som en av en
amoeba upptagen tråd av en alg. I
det förra fallet utstöttes, sedan schellacköverdraget upplösts,
glastråden åter till följd av den numer minskade adhesionen,
alldeles som en osmältbar återstod av föda utstötes av en amoeba.

illustration placeholder

Fig. 4. Amoeba proteus – ek ektosark,
en entosark, ev kontraktila vakaoler,
n kärna, N näringskropp.

Flera gånger har man också lyckats framställa om celler
påminnande bildningar. Lägges t. ex. en kristall av kopparklorid
eller kopparvitriol i en lösning av gult blodlutsalt (ferrocyankalium),
så löser sig kristallen småningom, och vid de båda lösningarnas
beröringsyta uppstår en s. k. fällningshinna, en fällningsmembran,
som släpper igenom vatten. Genom vattnets inträngande och
kristallens vidare upplösning ökas trycket inom membranen,


[1] Diffusion
kallas vätskors och gasers blandning med varandra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:04:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/univers/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free