- Project Runeberg -  Ungdomsdrömmar /
90

(1912) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Den gamla och den nya tron i kamp om människohjärtan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

botövningar, för vilka den helige Franciscus av Assisi
icke behövt blygas, men han kunde icke döva sin oroliga
själ. Efter tre års stränga botövningar trädde
han åter ut i världen, sändes ut att verka för kyrkan
i Tyskland, i Polen och slutligen i norden... som påvlig
legat...

Biskop Erik reste sig upp, men sjönk tillbaka i
stolen.

– Det är du! utropade han på finska. Med sonen
återvände intrycken från hans ungdom.

– Ja, det är jag, svarade främlingen på samma
språk och under samma minnens inflytande.

– O, Absalon, min son Absalon, give Gud att jag
kunde dö för dig! klagade den gamle, ihågkommande
Davids sorg över den upproriske älsklingssonen. Give
Gud att jag kunde återköpa din själ.

Främlingen teg. Han måste hava kämpat en hård
strid inom sig, och för ett ögonblick fick hans hjärta
överhand, detta mänskliga hjärta, som han längesedan
trodde sig hava dödat i fastor och botövningar. Nu
kastade han sig med lidelsefull häftighet för den gamles
fötter och utropade, åter på finska:

– Fader, välsigna mig! Glöm det förflutna! Jag
får ingen frid utan din välsignelse. Skynda dig, fader,
innan jag återfår makten över mig själv och åter reser
mig upp mot dig. Fader, välsigna mig nu, nu, nu!...

Om han sagt endast de första orden, är det troligt
att fadern överväldigats av samma känslor som han
och uppfyllt hans önskan. Men han sade för mycket,
och fadern fick tid att erinra sig biskopen.

– Kom, sade biskop Erik dröjande, kom till mitt
hjärta såsom den förlorade sonen! Kom utan villkor
och förbehåll, med hela din själ, såsom du en dag vill
träda inför din fader i himmelen, och jag vill välsigna
dig!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:03:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ungdomzt/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free