Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så var Ljalja. Det var det som tjusade den
svenske löjtnanten. En sådan liten rar, mörk
oskuld hade han aldrig förr träffat.
Ljalja såg sig då och då omkring vid bordet.
Nu som så ofta förr slog det henne hur olika
dessa svenska voro ryssarna. De pratade, men
icke som ryssarna prata. En ryss kastar sig
framåt, gestikulerar med händerna, livet
brinner i hans ögon, han ger i sin flödande ordström
fantasifulla bilder av det han berättar. Han säger
lustigheter, han skrattar högt och glatt som ett
barn. Svensken väljer oftast reserverat sina ord,
de äro sällan uttryck för hans verkliga tankar
och allra minst för någon fantasi. Han frågar
och svarar och ibland knappast det.
Efter supén dansade Ljalja med den svenske
löjtnanten. Han hette Ulf Cronhjelm. Ulf
Cron-hjelm af Flosta. Han var greve. Han omtalade
icke att han var gift, och han hade glömt
vigselringen hemma.
Ljalja tyckte om honom. När han såg på
henne med sin varma, ömma blick darrade hon
till. Och medan han talade tyckte hon sig i hans
ord höra löften. En plötslig möjlighet skymtade
113
8. — v. Krusen stje r n a, En ung dam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
