Under fredsbanéret / 503 (1916) Author: J. L. Saxon Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dikter - Drakar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Han tar våra bönders skördar, han fråssar på köpmannens vinst, han stjäl av de fattiges föda — alltid mäst av den, som har minst. Men han nöjer sig ej med pängar, med markens gröda, hur god — han kräver ock människooffer, besjälat kött och blod: de gossar, vid vilkas läger mödrarna gråtit och bett och åt vilkas storhetsdrömmar fäderna lyckliga lett. Då de skulle börja att fylla vårt hopp, sitt medborgarskap, dem pansardraken kastar i kasärnens moloksgap. De lovat att bli vår stolthet dygdige, noble män, och — Gud! — hurudana få vi dem alt för ofta igen! Ej nödigt det är att dikta drakar, jättar och troll så länge av fasa vi äga så mycket på nära håll. Vi behöva ej fantisera ihop en vidundersvärld så länge som värkligheten skräckfull hotar vår härd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>