Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifsbilder och drömmar - Fisklägets stolthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKLÄGETS STOLTHET
435
»Varför just då och inte en annan dag?»
»Då ha vi dem samlade i kyrkan.»
Söndagen kom, och vi placerade oss i den gamla
prästbänken uppe vid koret, så att vi skulle kunna överblicka
det hela.
De kommo en efter en, och jag bekänner, att jag njöt.
Min vän berättade ett och annat om de olika
person-nagerna.
»Vem är han ined medaljerna?»
»Det är fisklägets stolthet: En av de få kvarlevande
från dansk-tyska kriget 1864. Han har två medaljer, som
du ser: en av de vanliga minnesmedaljerna och en för
tapperhet i fält. Det är inte nog med, att han värkligen
luktat krutrök: han har med egen hand nedlagt elva
personer.»
»Och det tycker han vara en bragd?»
»Tror jag det!»
»Vad var det, som kom honom att gå ut som frivillig?»
»Han var inte frivilllig. Han arbetade på den tiden
i Danmark, och som han älskade bragd och äventyr och
dessutom bjöds god sold, tog han värvning.»
»Nå vem är då den där stilige oldfadern där nere i
bänken?»
»Det är fyrvaktaren — en riktig kärnkarl, må du tro.
Han har räddat ej mindre än trettiotvå människoliv, som
utan hans ingripande varit vågornas säkra byte. Vad
dödsfruktan är, tycks han ej känna till. Hans krafter äro
övermänskliga, och de tyckas blott ha vuxit med
ansträngningarne.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
