Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifsbilder och drömmar - Lockbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOCKBETET
351
m. fl. De förmådde inte själva försvara sin maktställning,
därtill voro de för få; och flertalet tyckte säkerligen inte
häller om att vara krigare. Vem vill inte sitta trygg vid
sitt, fredad för liv och gods, ifall sådant låter sig göra?
Det gä Ide altså att få andra att värja deras maktställning
och gods.»
»Och så var militären uppfunnen!»
»Yrkesmilitären, ja. Men det var i forna dagar
mindre behagligt att vara knekt. Man fick lov att besitta
fysisk styrka och uthållighet i ovanlig grad, och risken att
bli dödad var vida större på den tid, då man slogs man
mot man. Det var följaktligen ej underligt att yrket ej
lockade alt för mycket.»
»Man fick altså betala dem bra?»
»Det var med krigarnes arbetsgivare som med alla
andra arbetsgivare: .de ville komma ifrån avlöningen så
billigt som möjligt. De fingo därför uttänka något, som
främjade deras syfte i ty fall. Så hittade man att börja
med på den här barnsligt lysande dräkten — det var
mycket värre förr.»
»Genialt. Jag trodde att det var för att komma
bärarne själva och andra att glömma yrkets ruskighet.»
»Nej, det var inte avsikten; det var blott en
följd-förmån för vederbörande. Vidare hittade man på
klingande titlar. Och de, som särskilt utmärkte sig, fingo
medaljer, ordnar och dylika leksaker —de alra främste
adlades med olika värdigheter och namn som Svinhuvud,
Oxenstierna...»
»Ja, tänker man på dem, bli de bra fåniga.»
»Så fick man, förstås, också förgylla hantvärket med
att ge det ett vackert namn: fosterlandsförsvaret. Av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
