Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - XXV. I midsomartider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
SAXON: UNDER FREDSBANÉR E T
blommor, där fästade av hennes hand. Det var ett helt
ackord av färger, mjukt och harmoniskt som hennes
eget väsen.
Gudstjänsten var kort.
Då bröllopssalmen förtonat, lyftes prosten i en
länstol, som sattes å en klädd förhöjning innanför
altarringen. Därifrån förrättade han vigseln, som gjorde ett
djupt intryck.
Så trädde kyrkoherde Berghemius fram:
»Då jag ser bygden framför mig le i sommarglans
såsom i dag, kan jag icke låta bli att tänka på, huru
den för blott några få månader sedan var fyld med
fruktan och bävan. Men Herren var sitt folk huld, och
vår räddhåga är bytt i glädje.
Jag vågar trygt säga, att aldrig ha trogna herdar
burit fram sin församling inför Herren i ödmjukare
för-„ bön än Jämtlands präster gjort under denna tid.
Icke kan jag döma om andra, men jag betvivlar,
att församlingarna någonstädes kunna vara för sina
präster, vad de äro i Jämtland. Vi känna sägnerna om huru
norrmän drogo över gränsfjället och bosatte sig här,
och vi veta alla, att sägnerna tala sanning. Det var
ett litet rike för sig själft, detta Jämtland, styrt av sig
själft genom sitt landsting, ehuru det gav skatt till Norge.
Hit upp kommo allvarliga män och talade om Gud
och den han sänt haver. Det var icke det språk, som
folket själft talade, men man förstod det i alla fall. Det
klang så underbart vackert! Och folket bygde hem åt
evangelii förkunnare, som stannade hos detsamma. Det
vart en hunger och törst efter Herrens ord, vilken spor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
