Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - XI. En underbar räddning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
SAXON: UNDER FREDSBANÉR E T
»Du är fullt säker på honom?»
»Ja.»
»Hur känner du honom?»
»Det är också för långt att tala om nu, men jag
vet med fullkomlig visshet, att han är att lita på.»
»Låt oss då gå dit.»
Rimpi förde Karl genom skogen ovanför landsvägen
till den mitt emot kyrkan liggande gården. Där gingo
de in.
En flicka kom och öppnade. Till henne sade Karl:
»Hälsa husbonden här och bed honom, att pastor
Alstadius från Revsund får tala med honom. Bed honom
om ursäkt för att jag faller till besvär just nu, men
besöket kunde ej uppskjutas till lämpligare tid.»
Flickan visade Karl och Rimpi in i
förstugukamma-ren, tände ett bloss i spiseln och gick efter husbonden
i gården.
Det dröjde icke länge förr än denne kom.
»Förlåt att jag kommer så här oförberett och mitt
i natten ...»
»Ingen orsak, pastor Alstadius. Ni är mig icke
obekant. Jag hör till de många, som mer än en gång ärendes
farit till Revsunds kyrka för att höra eder far och eder
själv... Får jag bjuda eder på något, mat eller dryck?»
»Nej, tack...»
»Önskar ni en bädd och att gå till vila?»
»Tack för er omtanke, icke häller det. I stället ber
jag er — som blivit mig anvisad som en redlig man
— att lyssna till det märkvärdiga, som denne yngling
och jag ha att berätta samt sedan bistå oss i råd och dåd.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
