Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - I. Främlingen från fjällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄMLINGEN FRÅN FJÄLLEN
13
ett svar, tackar för underrättelsen och ber dem vara
hjärtligen välkomna hit... ja, det behöver jag ju egentligen
ej bedja dig att säga. Svaret bör dock vara så skrivet,
att min frände Berghemius kan visa det för Magnil. Om
det undanhölles henne skulle det naturligen väcka
misstankar.»
»Det är ju god tid att tänka på svaret, ty ynglingen
måste väl dröja här åtminstone över morgondagen för att
vila upp sig »
»Ja visst», nickade den gamle.
»Och nu bör du far gå till sängs. Jag skall bege
mig ut till mor, som, förstår sig, är inbegripen i livligt
samspråk med brevbäraren.»
Far och son skildes. I förstugan träffade Karl
modern.
»Nu har du icke varit utan sysselsättning, mor», sade
han skrattande.
»Nej, det är då sant och visst», svarade hon.
»Du kan naturligtvis hela hans levnadshistoria och
vet alt, som hänt sedan i höstas uppe i Undersåker?»
»Nej, så väl är det icke», svarade hon. »Pojkstackaren
var så uttröttad, att han somnade ifrån maten vid bordet.
Det var bara att få honom i säng i förstugukammaren i
lillstugubyggningen.»
»Då äro vi uppe i god tid i morgon bittida och prässa
honom, mor lilla», smålog Karl, i det han smekte
modern på kinden. »Godnatt med dig!»
»Godnatt, gossen min!»
Vid frukostdags påföljande morgon tittade
prostinnan in genom dörren till Karls kammare:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>