Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen - VII. Striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. VII. Striden.
93 Af anfallande kavalleri har infanteriet
vanligen intet att frukta, endast det möter anfallet
med en lugn och kraftig eld. Men viker infanteriet,
blir det öfverridet och nedsabladt.
94 Vid strid mot artilleri är det fördelaktigt
för infanteriet, ju närmare det kan komma
artilleriet. Om infanteriet hastigt och öfverraskande
kan komma artilleriet på fullt verksamt
skotthåll, är artilleriet förloradt. Rikta då elden
mot serviserna (manskapet vid kanonerna) samt
hästarna, som vanligen stå dolda bakom
batteriet. Artilleri, som är försedt med
skyddsskärmar, bör beskjutas snedt framifrån eller från sidan.
95 För att under strid vinna trygghet mot
öfverraskande anfall utsändas stridspatruller. Hvarje
man i en sådan patrull är ansvarig för att icke
genom hans försumlighet egna trupper öfverfallas
eller råka i bakhåll.
96 Det är förbjudet att visa grymhet mot
fientliga krigsmän eller begå onödigt våld mot värnlös
fiende. Man får icke döda eller såra en fiende,
som gifver sig fången. Från det ögonblick hans
motstånd upphör är han krigsfånge. Man har
rätt att afväpna och bevaka fångar samt att sätta
dem ur stånd att göra skada men skall i öfrigt
behandla dem väl utan att dock brista i vaksamhet.
Än mindre får man inlåta sig i
underhandlingar med krigsfångar.
Under Karl XILs fälttåg 1709 blef en soldat vid
Dalregementet, som var ställd att bevaka en rysk fånge, af denne
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>