Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hur ofta skola vi mjölka?
- Hur fetthalten uträknas
- Kalvningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ningen senare än vanligt, blir kon orolig. På rikt mjölkande kor
kan spänningen i juvret framkalla smärta.
Kon lönar alla obehagligheter med att lämna mindre mjölk.
Hemma hos oss mjölka vi fyra gånger. Vi mjölka på
morgonen, innan den egentliga utfodringen böljar. Sedan mjölka vi
när den är slut. Således kl. 5 och 9. Så göra vi också på
eftermiddagen. Först innan vi börja utfodringen och sedan när den
Br slut, eller kl. 3 och kl. 7.
Det blir då en mellantid på dagen då personalen kan få
hvila sig.
Hur fetthalten uträknas.
Fetthalten för året får jag genom att taga medeltalet. Om
kon under första månaden efter kalfningen lämnat 3,5 proc. fett,
så går det i andra och tredje månaden gärna ned i ill 3 proc., men
stiger till 3, 4 och upptill 5 proc. mot avsiningstiden.
Jag multiplicerar varje månads mjölkmängd med månadens
fettprocent, då kilogram smörfett erhålles. Två decimaler
medtagas. De olika månadernas mjölkmängd och smörfett adderas.
Den erhållna summan smörfett multipliceras med 100 och den nu
erhållna summan divideras med summan mjölkmängd. Då får man
medeltalet fettprocent för året.
Vill man nu förvandla smörfettet till smör, det vill säga
beräkna smörmängden, minskas medelfettprocenten med 0,2 proc. som
antages bortgå i skumkärnmjölk och spillförlust.
Den återstående fettprocenten multipliceras med mjölkmängden;
den erhållna summan divideras med 85, då smörmängden erhålles.
Gott smör beräknas i allmänhet innehålla 85 proc. fett.
Kalvningen.
Denna försiggår bäst på en kätte, där vi släppa kon i frihet,
så att hon får gå lös och ledig. Detta har då den stora fördelen
med sig, att personalen icke behöver betungas med vakande.
Får kon kalva i ro om natten, så reder det hela vanligen
upp sig bäst. När kon kalvar i en hage eller äng, så brukar det
ju gå väl, och när vi komma ut på morgonen, så springer kalven
vanligen livlig och kry bredvid modern. När naturen får reda sig
själv, så går det bäst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 2 21:33:09 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ugglehult/0130.html
