- Project Runeberg -  Ugglehultsboken /
120

(1910) [MARC] [MARC] Author: Carl M. Peterson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bestämda fodertider - Glada och ljusa ladugårdar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bestämda fodertider.



Torparmor stiger upp tidigt på morgonen för att laga mat
åt far. Men dessförinnan springer hon ut och ger kon en tapp.
Och om en stund springer hon ut igen. Och så håller hon på
hela dngen. Stackars kossa! Mor har alldeles glömt, att kon
är ett idisslande djur, som behöver tid och ro för att omtugga
födan.

Kon upptager en hel mängd foder på en gång, och sedan
idisslar hon. Därför bör det vara två fodergivor på dagen eller
högst tre, och under fodertiderna skola de olika foderämnena
givas i omedelbar följd efter varandra, så att korna icke börja
idissla.

Jag fodrar bara två gånger om dagen.

Vi börja med hö på morgonen, ty vi mjölka medan djuren
äta. Annars får man börja med kraftfoder. Sedan gives
rotfrukter, därpå vatten, sedan hö och sist halm.

Varför skall vattnet komma efter rotfrukten? Jo, därför att
rotfrukten innehåller så mycket vatten som upptill 85 à 90 proc.
Skulle jag vattna före rotfrukterna, kunde jag narra i djuret mera
vatten än det behöver. Och av för mycket vatten förslappas
matsmältningsorganen. Likaledes ger jag halm sist, emedan jag
icke vill narra kon att äta mer halm än som är nödvändigt till
fyllnadsfoder. Hon bör icke onödigtvis uttänja
matsmältningsorganen och därmed slappa deras energi.

Glada och ljusa ladugårdar.



Mjölkningsarbetet betraktas nu för tiden som ett lägre arbete.
Det är dock ingen skam att mjölka, men väl skam att dra sig
för mjölkningen eller att göra den slarvigt. Alla lantbrukets
produkter skola gå igenom nrjölkspenen, och av den äro såväl
lantbon som stadsbon beroende.

Vi annonsera efter en mjölkpiga och få icke något svar.
Men på en annons efter en flicka, som kan gå frun tillhanda,
komma fem hundra svar. Jag kan dock icke förstå att det kan
vara mera ärolullt att vara kammarjungfru och bära vissa kärl
än att mjölka korna. Ej heller har jag någon erfarenhet av att
kammarjungfruns avlöning är större än mjölkpigans. Det brukar
i allmänhet vara tvärtom. Och det kan vara lika snyggt att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 2 21:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ugglehult/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free