Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Jordympning för baljväxter
- Baljväxterna och andra växter som grönfoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jordympning för baljväxter.
Baljväxter kunna mycket väl odlas utan stallspillning och
det dyrbara kväve, som finnes i densamma.
Men de äro ofta beroende av att de bakterier, som tillhöra
deras art, finnas i jorden. Genom tillförsel av sådant bakterieLv
har det visat sig att man kunnat få växtlighet som genom ett
trollslag.
Detta kallas jordympning. Man överför då bakterier från
rikt bärande baljväxtfält, i det man tar några lass av myllagret,
samt inblandar därav på det fält, som man avsett för baljväxter.
Härvid är att iakttaga, att ympjorden skall påföras fuktig,
helst på kvällen och före ett regn, och genast nedharvas i jorden,
innan den träffas av solstrålarna.
Blir ympjorden utsatt för solstrålarna, så dödas bakterierna.
Baljväxterna och andra växter som grönfoder.
Den grönfoderblandning jag använder för det sena grönfodret
består av 60 kilo sandärter, 30 kilo vicker, 20 kilo småfröiga
hästbönor, 50 kilo havre. Summa 160 kilo per tunnland.
Hästbönorna tjäna till att stöda peluskern.
Den småfröiga hästbönan passar bäst till grönfoder, den
stor-fröiga, som ger större massa av kärna, är lämpligare till mognad.
Till grönfoder vid sommarstallfodringen har Svalöv förädlat
SÖtvicker, som är rikt givande for ändamålet.
Även behöva vi en foderärta, som vi kunna förmala för
husdjurens behov för att få mycket äggvita för vinterutfodringen.
Svalöv håller på att förädla en sådan ärta. Själv håller jag på
med försök att för samma ändamål odla en rikt givande
bond-böna.
Luddvickern är ett förträffligt grönfoder. Den sås på hösten
och kan skördas tidigt på våren. Jag kan börja utfodra med
den i början av juni, och sedan kan jr.g få en höstfodergrönskörd
på samma fält. Efter den första luddvickerskörden hava vi
klövern och sedan komma peluskerna, gärna som sagt blandade med
hästbönor.
Majsen ger en väldig grönfodermassa. Man har förut trott
att majs icke skulle gå i vårt land till följd av dess klimat, men
man har nu framdragit tidiga och härdiga stammar genom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 2 21:33:09 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ugglehult/0106.html
