- Project Runeberg -  Ugglehultsboken /
68

(1910) [MARC] [MARC] Author: Carl M. Peterson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Underverket i skrivsanden - Vad spillningen efter en ko är värd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

        — Hur har ni gjort? frågade vi.
        — Jo, det skall jag tala om, svarade han.
        — På hösten eller på våren gödslar jag fältet med fast
spinning. Då vårgödsling sker kör jag tidigt upp fältet med
vanliga årder i stora drillar. När jorden blivit uppvärmd sprider jag
gödseln i fårorna mellan drillarna och lägger potatisen i fårorna,
inte ett här och där, utan med noggrant avstånd, medelstora,
gärna större än medelstora, inga skurna, ögonen upp. Jag
beräknar ett radavstånd av 28 och en halv svensk tum och 19 tum
mellan stånden. Därefter täcker jag potatisen genom att släpa
över drillarna med en upp- och nedvänd harv. Så får fältet ligga
i 10 dagar. Därpå klyvas drillarna. När potatisen börjar sticka
upp harvar jag över den, och när den skickar ut sina sugrötter
börjar övervattningen med flytande gödsel. 12,000 kilo flytande
gödsel sprides nu per tunnland, fördelad i ett par omgångar.
Sedan kommer rensningen och kupning med handhacka och
handhacka, och härmed fortsätter jag, tills potatisen blir en halv meter
hög. Då bör bearbetningen avslutas för att icke för mycket skada
sugrötterna.

Mannen skördade ända till 430 hektoliter potatis per
tunnland. Den passade nog bäst till svinpotatis, ty det är icke
trevligt att som bordspotatis använda en vara, som är stor som en
kålrot ocb därtill kanske vattnig och lös. Men även om skördevärdet
räknas i blott två öre per kilo, så blir det ändå 600 kr. pr
tunnland. Här ser man vad gödsling kan göra. Hälvten av
skördevärdet skrev denne danske odlare på den flytande urinens konto.

Han hade svinurin, som är sämre än kourin. Av ko irin vore
12,000 kilo en onödigt stor gödsling. Fältet hade även fått något
fosforsyregödsling.

Vad spillningen efter en ko är värd.



När vi skola nu närmare tala om gödseln, skola vi först skaffa
oss en föreställning om, hur mycket spillningen efter en ko är
värd. Ladugården är ju vår förnämsta leverantör av gödsel.

Vi betala 1: 33 för kvävet i chilisalpeter, 35 öre för
fosfor-Syra i superfosfat, 85 öre för kalit i kalisalter. Men under allt
detta glömma vi kanske att taga vara på vad som beredes i vår
egen gödselfabrik, djurstallarna hemma vid gården.

Jag har räknat ut vad spillningen efter en ko är värd. Det
gäller fullt fodrade kor. Spillningen efter svältfödda djur har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 2 21:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ugglehult/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free