Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ack, min moder», säger Ferghiane, i det
hon drager in hufvudet, »huru skulle man väl
kunna komma ihåg sin slöja, då man just mist
en präktig kruka, en kruka, som icke hade så
mycket som en enda spricka!»
Dagen därpå ser Abdul, i det han blickar
upp emot gluggen i det hvita tornet, att en
ny kruka står på fönsterbrädet. Oftare än förut
blickar den unge fruktförsäljaren ditupp, men
han ser alls intet annat än den rödbruna
lerkrukan, på hvilken solen lyser.
Men några dagar därefter, då Ferghiane,
sysslande med sin slända, sitter helt nära
fönstergluggen för att få god dager, händer det
sig icke bättre än att hon med sländan råkar
stöta till krukan, så att denna faller ut genom
gluggen och störtar till marken, där den med
en skräll slås i tusen bitar.
Ferghiane ger till ett rop och sträcker sig
ut genom fönstret.
»Ve mig», ropar hon, »hvad har jag gjort!
Ack, min vackra kruka! Där ligger den nu i
tusen bitar! Ingenting i världen kan göra den
hel igen! Jag är i sanning en olycklig
människal»
Den unge fruktförsäljaren har hastigt
upplyft sitt hufvud vid Ferghianes rop; han ser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
